Utbrända elever

En studie från Bris visar att många elever känner sig utbrända av betygshetsen i skolan. Man drar slutsatsen att regeringens satsning på ”ordning i skolan” med hjälp av bestraffningar och ökad betygsfokusering kommer att förvärra problemen och försvåra kunskapsinhämtandet. (DN)
Lästvång för pedagoger! 😉

Marie framför ett utmärkt förslag i sin kommentar; högstadielärare bör få extra utbildning i ungdomspsykologi.

Christer Nylander (fp) är naturligtvis inte så nöjd och skriver: ”Att ungdomar känner sig utbrända är väldigt allvarligt, men det kan rimligen varken bero på de nya kunskapskraven, de nya betygen, de nya nationella proven, den nya skollagen eller det nya gymnasiet. Inget av detta var nämligen genomfört när BRIS genomförde sin undersökning.”

Jag har bara tid med två tankar om det här:

Christer Nylander, Björklund och regeringen som helhet verkar inte inse hur deras retorik påverkar lärare, föräldrar och elever. Alla förslag är inte genomförda, och en hel del av deras retorik är just retorik som inte visar sig vara riktigt vad man tror; men det spelar ingen roll, skadan är redan skedd! Lärare och skolor känner sig både förolämpade och pressade att öka kraven och bestraffningarna. Föräldrar likaså. Och eleverna? Ja, de får ju ständigt höra hur dålig den svenska skolan är och den ekonomiska krisen dominerar nyhetssändningarna. Vem skulle inte bli utbränd?

En organisation i kris, vilket man måste säga att skolan har utvecklats till genom den massiva kritiken från regeringen och de ekonomiska nedskärningarna, klarar inte av en massa förändringar. Oavsett vilken politisk åsikt man har så är det dags att inse att organisatoriska förändringar inte är lämpliga just nu. Titta på Christer Nylanders lista; ”de nya kunskapskraven, de nya betygen, de nya nationella proven, den nya skollagen” och ”det nya gymnasiet”. Är det verkligen läge att införa allt detta när organisationen redan är i gungning?

Ska man genomföra satsningar och förändringar så tycker jag att de inte bör ligga på organisationsnivå, utan snarare på grupp- och individnivå; handledning för pedagoger och kompetensutveckling inriktat mot samarbete och relationer. Ingen av regeringens organisatoriska förändringar underlättar arbetet för lärare, minskar pressen på eleverna eller förbättrar relationerna i skolan, snarare tvärtom.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, flumpedagogik, Läraryrket, Pedagogik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Utbrända elever

  1. Kristian Grönqvist skriver:

    Jag tror också att utbrändhetens ökande har att göra med att diagnosen finns och att föräldrarna i stor utsträckning har smittat sina barn. Christer Nylander redovisar bara fakta.
    Att man sedan kan ha synpunkter om att skolan är i kris, det kan man kanske säga, om kris=smärre problem.
    Annars betyder kris, att skolan har förstörts av en jordbävning och hälften av lärarna har dött, det borde Du faktiskt som lärare veta.
    Nyansera begreppen, så lär Ni även eleverna nyansera livet. Genom att måla allt i svart-vitt, blir även elevernas liv svart-vitt eller om Ni vill det mano-depressivt eller bipolärt.

  2. Svante skriver:

    Men nu blir jag helt häpen, menar du allvar!?

    Att Göran Harnesk har fel i alla detaljer vad gäller Björklund spelar alltså ingen roll? (Skollagen finns inte än så ingen vet säkert vad där kommer att stå, Björklund har sagt att skolhälsovården skall stärkas i nya lagen och statistiken Harnesk citerar är från innan riksdagsvalet.)

    Menar du alltså Björklund ändå bär skulden till att elever mår dåligt för att han varit kritisk mot skolan? Var det kanske hans fel 2005/2006 också, trots att han var i opposition? (Han var ju kritisk redan då!)

    Tror du på allvar att någon utanför skolan kommer att ta kritik mot Björklund på allvar om den förs på den här nivån?

  3. christermagister skriver:

    Kristian, med en organisation i kris menar jag att personerna i organisationen upplever sig så påhoppade och pressade att de tar till försvarsmekanismer i stället för att ta till sig av kritiken och försöka förändra organisationen på ett konstruktivt sätt. (En organisation under press kanske är mer lämpligt, men jag har hört uttrycket på andra ställen.) Oavsett vad man kallar det så tror jag att lugn och ro att anpassa sig till rådande situation är vad organisationen behöver, och inte stora förändringar som innebär en massa merarbete.

    Svante, jag säger bara att Björklund har satt skolan under stor press genom sin retorik (i opposition och som skolminister) och att de lösningar som presenterats inte underlättar situationen. Vi behöver inte göra partipolitik av detta, jag tror inte att någon som helst organisatorisk förändring är lämplig just nu.

  4. Erik skriver:

    Jag förstår inte varför människor verkar tro att det här med betyg är ett nytt fenomen? Om inte annat så låter det nästan så. Men vad som håller på att hända nu är att styrningen och pressen på lärare och elever blir ännu större – utan att vi för den skull kan belägga att det skulle få positiva effekter. Betygshets och stress är redan idag en vardag från första klass till avhandling på universitet/högskola. Kraven har knappast minskat de sista fem åren utan snarare ökat och självklart påverkar det hur människor mår i skolan. Det är väldigt tråkigt att människor på de olika kanterna alltid gör skol- och kunskapsfrågor till politiserade debatter.

  5. Ping: FELDERMANIA » Den viktigaste kunskapen

  6. christermagister skriver:

    Erik, det som är nytt, eller snarare en återgång, är ju att även yngre barn kan få ”betygsliknande” omdömen. Som jag ser det gjorde förbudet mot betygsliknande omdömen (som vi haft i många år) att lärarna tvingades vara mycket mer noggranna och konkreta i sina omdömen, medan användandet av betygsliknande omdömen riskerar att urarta till bara en siffra eller en bokstav, eftersom det är så mycket lättare. Visserligen avlastar det lärarna, men till ett högt kvalitativt pris.

    Men visst, en press att prestera finns redan, och är svår att undvika i skolan.

  7. mb skriver:

    Vad är det för ”bestraffningar” som lärarna tar till och som Christermagister pratar om?

  8. mb skriver:

    ”I den skollag som ska antas 2009 vill folkpartiet skriva in ett krav på att alla elever, i mån av behov, ska ha tillgång till skolsköterska och skolkurator. Lagen kan träda i kraft under 2010.
    Dagens lag är från 1800-talet och mycket omodern, anser Jan Björklund. Då talades det om att mäta och väga barnen och inte så mycket annat.”

    Ska Björklund med hänsyn till skolans behov av ”arbetsro” avstå från denna förändring av skollagen?

  9. christermagister skriver:

    mb, nej det tycker jag inte. Det är inte en organisatorisk förändring som kräver en massa arbete och resurser av de medel som redan finns. Om det genomförs är det en uppstramning av de regler som redan finns och om dessutom medel tillförs så att skolorna kan uppfylla lagen är det en förstärkning av den befintliga organisationen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s