Att bedöma skolor, viktiga lärare och kursplaner

Skolorna i Stockholm ska rankas i fyra olika kategorier ”för att det ska bli tydligare vilka som inte håller måttet”. (DN)

I DN-artikeln ställer man flera viktiga frågor rakt ut: Vad är en bra skola? Är det en skola där många når alla mål? Eller en skola där några elever drar upp medelbetygen och en mindre andel når målen? Är den kommunala skolan sämre? Är betygen som sätts rättvisa? Mer indirekt frågar man också: Hur påverkas resultaten av den sociala segregeringen? Hur påverkas verksamheten av att statliga ambitioner ska nås med kommunala medel? Vad har det fria skolvalet och konkurrensen mellan skolorna för effekter?

Det här är svåra frågor och statistiken som finns tillgänglig är svårtolkad. Därför tycker jag att det är bra att graderingen ska hållas internt: ”– Vi behöver göra det tydligt för oss själva var vi behöver sätta in resurserna för att vi ska kunna lyfta de kommunala skolorna. Syftet är att internt lyfta fram de goda exemp­len, säger Håkan Edman, grundskolechef. […] Hittills har staden brustit i analysen när det gäller till exempel sambanden mellan kostnader, resultat och pedagogisk kvalitet. Ökad tydlighet och mer fokus på kunskapsresultat är också en uttalad ambition. Flertalet av skolorna är bra på att nå de sociala målen, det är inte där det brister. – Läraren är den enskilt viktigaste faktorn, det vet alla. Det är större skillnader mellan olika klassrum än mellan olika skolor, konstaterar Håkan Edman.”

Läraren är den enskilt viktigaste faktorn, det vet alla”, smaka på den!
Är det vad samhället, politiker och lönekuverten återspeglar? Hur mycket har lärarna att säga till om i skolpolitiken? Hörs deras röster överhuvudtaget? Och hur tar man tillvara på lärarnas kunskaper och färdigheter och utvecklar dem? Hur mycket kompetensutveckling får en lärare i praktiken under ett år? Hur förebygger man utbrändhet i ett psykiskt påfrestande arbete? Erbjuds man handledning i någon större utsträckning? Om samhället började behandla lärarna som en värdefull tillgång och satsade på deras arbetsvillkor och kompetensutveckling är jag övertygad om att resultaten i skolan skulle förbättras.

För en gångs skull ska jag låta bli att kommentera de olika politiska inställningarna som också redovisas i artikeln och i stället lyfta fram ytterligare ett problemområde; kursplanerna kopplat till elevernas undervisningstid. Jag har arbetat som lärare i grundskolans år 7-9 i flera år nu, och upplever att det är väldigt många ämnen, kunskaper och färdigheter som eleverna ska försöka ta till sig på relativt kort tid. Det är många ämnen med ett ganska digert innehåll!

På två skolor i Ängelholm har man infört en särskild matte– och naturvetenskapsprofil och satsningen har slagit väl ut. (HD) Projektet innebär i praktiken att eleverna kan välja fler timmar matematik och NO, och är det inte egentligen främst det som behövs? Effekterna av att de mest intresserade eleverna väljer förstärkt undervisning och av att antagligen de mest intreserade lärarna leder projektet spelar förstås in, men jag tror att de förbättrade resultaten till stor del beror på utökad tid. I år 7-9 har man ofta bara 2-3 timmar matematik/vecka och en fördubbling ger förstås resultat! Jag har lyckats höja åtskilliga elevers resultat på samma sätt, och visserligen är jag en fantastisk lärare ;-), men tiden är viktig!

Nu när jag själv återigen har satt mig i skolbänken så återupptäcker jag dessutom hur skönt det är att läsa ett ämnesblock i taget! Jag tänker ofta på de stackars eleverna i grundskolan som sliter med upp till 16 ämnen samtidigt! Att utveckla det tematiska arbetet och samarbetet mellan olika ämneslärare tror jag är oerhört viktigt!

Behöver undervisningstiden ökas? Ska vi kanske ta bort något ämne? Bör vi i stället omfördela timmarna mellan skolans olika ämnen, eller räcker det med att arbeta mer tematiskt? Frågan är öppen, jag har ingen klar uppfattning!

Tidigare har jag skrivit: ”I dag har eleverna i år 7-9 ofta mer tid till bild, slöjd och musik än till svenska och matematik. Låt dem välja ett av ämnena bild, slöjd, musik eller utökad idrott i stället och lägg 2 h/vecka på detta. Vi skulle få intresserade och motiverade elever i de estetiska grupperna och samtidigt mer tid till kärnämnen (3-4 h/v).”

På tal om matematik så behöver ”Killfröken” hjälp med ett projekt som syftar till att stärka elevernas självförtroende, mycket viktigt! Klicka och läs mer:
killfrokens-blogg

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,
Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, Läraryrket, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Att bedöma skolor, viktiga lärare och kursplaner

  1. Amanda skriver:

    Tack för åsikten! Jag gjorde alltid så förrut, sparade ned en liten bild anpassad till bloggen och en annan större som kom upp då man klickade på bilden. Kanske borde återgå till det.

    Sparar alltid ner den storlek den ska vara i på bloggen för att, som du säger, undvika att få den ihoptryckt av bloggens program. Är ju så synd när bilden som såg så bra ut plötsligt ser livlös och oskarp ut.

  2. Ping: Läraren är den enskilt viktigaste faktorn « metabolism

  3. metabolism skriver:

    Viktiga frågor! jag har länkat! /Janis

  4. asapasa skriver:

    Ett bra inlägg som tar upp frågor som verkligen bör synliggöras mer.

  5. Inga M skriver:

    Man har sysslat länge med att funderar över skolans yttre organisation, ekonomiflöden, beslutsgångar, huvudmannaskap.

    Nu är det hög tid att titta på skolans inre liv, exempelvis ämnena, hur ska de fördelas tidsmässigt, vilka ska vara kvar, vilka är omoderna, vilka måste komma till?

    De ämnen vi har nu härstammar från mitten av nittonhundratalet, ser i stort sett ut som de gjorde när jag gick i folkskolan på femtiotalet. Jag vet att slöjd är ett populärt ämne hos många elever. Jag kan också förstå om man i början på nittonhundratalet valde att ha mycket slöjd i skolans kursplan. Alla måste ju då kunna skapa / laga sina egna kläder och redskap i självhushållningens och jordbrukets SVerige. Men idag förefaller den enorma satsningen på trä-och textilslöjd som en rätt absurd favorisering av hobbyverksamhet. Hur många har på fullt allvar haft nytta av sina virkkunskaper och hyvelfärdighet?

    Vore väl bättre att göra om det till ett vardagsteknikämne med bra utrustade salar för att kunna lära eleverna att fixa själva med cykel, mopeden, byta proppar, göra enkla reparationer i hemmet, byta ett lås, greja med datorn osv.

    Jag skulle gärna se att de skapande ämnena slogs samman och kunde bli tematiska tillsammans med datormöjlighet.

    Svenska – bild kunde bli ämnet kommunikation och även där kunna jobba med datorer.

    Ja osv. Möjligheterna är oändliga bara man börjar tänka till. Jag hyser den största respekt för dem som skrev kursplaner och läroplaner i början på nittonhundratalet. De var anpassade till vad eleverna behövde med sig ut i livet av kunskap. Jag är inte lika imponerad av dagens kursplane- och läroplanemakare. 🙂

  6. christermagister skriver:

    Jag håller med! Kanske kunde man slå ihop slöjden med teknik och hemkunskap… Något mer estetiskt ämne tycker jag också att man ska ha, men det borde ju räcka med att välja mellan, bild, musik och drama t ex, eller?

  7. Frick skriver:

    Först tänkte jag att skolorna skulle rankas utifrån tja, kriterier från ovan, och sedan skulle det användas av elever och föräldrar när de väljer skola. Då hade jag ramlat av stolen tror jag… Klarsynt analys Christer!

  8. christermagister skriver:

    Frick, det finns redan tre olika sådana listor med lite olika kriterier, se inlägget:

    https://christermagister.wordpress.com/2009/01/23/annu-en-lista/

    Ha en trevlig dag, utan söndagsångest! ,-)

  9. Jag håller på att skriva om alltsammans ur ett helt nytt perspektiv, jag tror inte på kursplanerna… mer på vilka kompetenser dessa i sin helhet ska syfta till. A-M

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s