Ännu en lista

skollistaSKL publicerar ännu en lista över hur ”bra” skolorna är. (AB, SvD, Sydsv) Tidigare har jag skrivit om Föräldraalliansen Sveriges lista och Lärarförbundets lista. Skillnaden är att de två första listorna bara anger kommuner, medan SKL-listan anger enskilda skolor. SKL-listan grundar sig bara på betyg, andel elever som är behöriga till högskola och hur många som genomför utbildningen på tre år. Den tar ingen hänsyn till andra faktorer (t ex socioekonomisk bakgrund) och är därför enligt mig den mest oväsentliga av listorna.

Syftet sägs vara att bidra till skolornas förbättringsarbete. Vad kan en skola lära sig av de här siffrorna? Det enda effektiva sättet att klättra i SKL-listan är att höja betygen, utan andra åtgärder.

Läs även den anslutande artikeln i SvD: Motivationen höjer ribban

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Detta inlägg publicerades i Debatt och politik, Läraryrket, skolpolitik och märktes , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Ännu en lista

  1. Filippa skriver:

    Kan bara hålla med dig! Klokt skrivet! Ah, alla dessa LISTOR varje år!!! 😦

  2. helenaq skriver:

    Jag förstår inte behovet av dessa listor.Skall de fungera som ett ”mått” på hur bra de är?

    När det gäller grundskolor. Hur funkar det för friskolorna..skickas elever ut som inte klarar betygskraven med motiveringen att resurser för extrainsatser saknas?

    Jag känner mig helt blåst nu ska jag säga. Sitter med en bunt brev i min hand från olika skolor som vill jag skall välja deras skola för min sons räkning.

    Önskar jag hade förhandsinfo om vilka som verkligen lever upp till de vackra orden..och vilka som inte gör det.

  3. christermagister skriver:

    Helena, eftersom jag tror att det kan vara så att din son behöver lite extra omtanke skulle jag nog ringa runt till några av de intressanta skolorna (kanske anonymt eftersom friskolor har en tendens att låta minsta bekymmer vara ett hinder för intagning) och ”lägga korten på bordet”, förklara precis hur det ligger till och fråga hur de ser på saken. Hur är skolan organiserad? Vilka former av stöd finns, om det behövs?

  4. Lärare på friskolegymnasium skriver:

    Ett intressant mått är ju också ”genomströmningen”.

    Om få elever har fullständiga gymnasiebetyg efter tre år vill man ju gärna dra slutsatsen att undervisningen på den skolan hållit låg klass och misslyckats med sitt uppdrag, eller?

    Ponera att den istället varit så krävande och legat på en så seriös nivå att eleverna inte klarar den?

    Att ”alla” klarar en utbildning (även med massor av extrahjälp, resurser och insatser) är inte automatiskt ett tecken på kvalitet utan kan lika gärna vara en skrämmande upprepning av grundskolans ”snäll-G”. (Som gjort att mängder av elever kommer till gymnasieskolor utan förutsättningar att genomföra gymnasiestudier på seriös nivå.)

    Det är säkert roligt för en del skolor att slå sig för bröstet och visa att de fått igenom en stor andel elever men vad innebär det i förlängningen när man fått sänka kraven till hopplöst låga nivåer?

  5. helenaq skriver:

    Tack. Det ska jag göra.

  6. gunilla skriver:

    Jag håller med till viss del. Samtidigt vill jag, när det är dags att välja skola till barnen veta en del om skolan.
    http://www.skolvalet.com
    är en sida som visar fler parametrar. Även om inte allt finns med så ger det en fingervisning och man kan bla söka på lärare med ped. utbildning.
    Det tycker jag är en intressant del.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s