”IPRED-debatten: Moral eller rättssäkerhet?”, frågar Emma Marie Andersson (opassande) i Aftonbladet. Jag vill nog hävda att båda aspekterna är viktiga. I mitt förra inlägg uppmanade jag fildelarna att gå ut och säga att de var beredda att betala för det de laddar ner om vettiga tjänster utvecklades och bad om förslag på hur det kunde se ut. Det är för mig en tydligt moralisk fråga, och jag tror också att den är avgörande för att vi ska kunna fortsätta njuta av musik och film. IPRED-lagen är däremot en rättssäkerhetsfråga, och den är jag emot.
Josh skrev inlägget ”Fokus på IPRED” för några dagar sedan. Han påpekar att för att bekämpa IPRED-lagen måste vi i den debatten fokusera på rättssäkerheten. Helt rätt anser jag och lämnar över den delen av debatten till bloggare som behärskar den bättre.
Eftersom bloggosfären formligen översvämmas av inlägg som förordar fri fildelning så slår jag ändå ett nytt slag i den andra debatten. Den om kulturens framtid.
”Man ska inte tillgodogöra sig kultur utan att betala först, anses det. Att den genomsnittlige fildelaren betalar i efterhand, och på många olika sätt, är ovidkommande.”, skriver Emma Marie Andersson. Som jag skrev i en kommentar på Kulturbloggen häromdagen så tror jag dock att det där är en genarationsfråga. Vi äldre köper kanske ett album lite då och då, eller går på bio, för att vi har växt upp med en viss känsla för det… Men majoriteten av mina elever (högstadiet) har aldrig betalat en krona för musik och de flesta går inte på bio. De ser ingen anledning till det: “Det är ju gratis i datorn!” De har ingen förståelse alls för att det skulle vara fel. Frågan är om de någonsin kommer att betala något för film och musik när de blir äldre… Jag tror att vi är tvungna att bryta det mönstret på något sätt, men det måste finnas bättre sätt än IPRED…
De lösningar som jag fått i bloggen har i huvudsak gått ut på att man ska betala för musik och film kollektivt eller att artisterna får in pengar genom reklamavtal. De två alternativen innebär ju att kulturen blir ett slags SVT, sponsrat via skattsedeln och alltså styrt av staten, eller reklamfinansierat, och alltså styrt av de stora bolagen. Kan man skapa god konst på det sättet? Uppmuntrar det till skapande? Kan man uttrycka alla åsikter då? Vilket samhälle leder det till? Jag tycker inte att det är en bra lösning.
Jag tror att artisterna måste kapa mellanleden och sälja sin musik direkt på nätet. Det måste bli billigare, men samtidigt så måste ju folk vara beredda att betala någonting. Och ni måste föra fram det i debatten. Annars kommer vi att få stå ut med stolliga lagar som IPRED! Moralen påverkar rättssäkerheten i det här fallet.
P.S. Vis av tidigare erfarenhet så ber jag er att läsa mitt tidigare inlägg och kommentarerna till det innan ni tillskriver mig åsikter jag inte har. Jag vill också påpeka att jag inte kommer att kommentera IPRED-lagen ytterligare överhuvudtaget (jag är EMOT) och att jag inser att det behövs förändringar i upphovsrättslagarna. Det enda jag är intresserad av här är viljan att betala och hur det ska ske.
Länkar till andra bloggar om: fildelning, nedladdning, IPRED-lagen, IPRED, musik, film, piratpartiet, Pirate Bay,
Christermagister 
Balanserat och vettigt inlägg, tack för det. Beträffande betalning så är vi helt överens om att man måste hitta nya sätt att ta betalt. Dock anser jag inte att det är min uppgift att göra det. Det är faktiskt upp till den som vill tjäna pengar att komma på ett sätt att göra det.
Vad gäller kollektiv betalning så är jag även där överens med dig. Jag är stenhårt emot förslag som går ut på beskattning som sedan ska fördelas till upphovsmän. Detta för att mina skattepengar då kommer att gå till Gessle och annat skit som jag avskyr istället för till de upphovsmän jag verkligen gillar.
Men låt mig också lyfta fram en positiv aspekt av fildelningen. Så här fungerar det för mig: Eftersom jag har vissa krav på musik som inga kommersiella medier lyfter fram är jag hänvisad till att försöka hitta den på egen hand. Det gör jag genom fildelning. Det kan innebära att jag laddar hem en del skit som jag egentligen inte vill, bara för att provlyssna. Nittio procent av allt är som bekant skit. Men tio procent är INTE skit, och då köper jag skivorna också, trots att jag redan har musiken i ”datan”. Om den möjligheten försvinner så är jag väl hänvisad till att lobotomera mig och stå ut med Radio Rix. 😉
Jag menar alltså att fildelning gynnar mer okända upphovsmän – samma upphovsmän i vars namn lobbyn vill driva igenom IPRED. Jag menar att fildelning breddar kulturen.
Jag VILL gärna betala för min kultur och gör det också, men det förutsätter att jag kan hitta den.
Det verkar att min herre inte kommer från denna planet och missat det som vanliga folk tar för givet.
Artisterna tjänar pengar för att folk som uppskattar dem eller deras verk betalar. Om de inte betalar för musiken under spelningen, så tjänar artisten ändå pengar genom gåvor och krimskrams. Älskade & även hatade artister kan sälja glaspärlor till massorna.
Picasso och andra konstnärer betalade resturang notor genom att signera en servetter. Vanligt folk skulle blivit tvingade att diska, om de inte hade pengar och valde att smutsa ner en servett.
Fans köper det mesta så att de kan få trofeer, Svenskar är dessutom kända för att ha samlar mani. Jag vet inte varför jag själv fyller mina hyllor med mer föremål som kommer samla damm. Men det faktm att jag gör det och köper egentligen värdelösa ting -ger mig en insikt att media industrin blåljuger eller är ekonomisk inkompent. Förmodligen skyldig till båda
Att urvinna pengar från sina beundrare är vad artister gör. Musik är bara ett sätt av reklam för att väcka samlar mani hos folk.
Josh, skönt att någon vill betala! 🙂
Visst låter det konstigt att vi konsumenter ska komma på nya sätt för försäljarna att ta betalt, men jag menar mest att vi måste visa viljan. I dagens debatt ser man sällan viljan att betala överhuvudtaget. Det är mest ”allt ska vara gratis för alla” som gäller. Dessutom har vi just nu en extra stor möjlighet att påverka försäljarna tror jag…
Jag skulle vilja att artisterna själva sålde musiken på nätet, eller via bolag, det spelar ju ingen roll. Huvudsaken är att det blir billigare, och att en större del av inkomsten tillfaller artisten. Jag betalar gärna extra för att få hem en fysisk ”plastbit” med texthäfte på posten. Runt hundralappen tycker jag är rimligt att betala för en ny fysisk skiva, och kanske hälften om jag laddar ner den.
Självklart vill också jag kunna leta ny musik på nätet. Det argumentet för fildelning förstår jag inte riktigt…som att det skulle bli förbjudet att frivilligt lägga upp musik… Det är klart att artisterna lägger upp låtar i reklamsyfte, särskilt okända upphovsmän. Ett annat alternativ som används på betalsajterna är ju att lägga upp delar av alla låtar som smakprov…
Som sagt, du och många andra betalar säkerligen er beskärda del på något sätt, men jag är mer orolig för den generation som växer upp nu.
Bevare oss för Radio Rix! 🙂
Isak, om jag förstår dig rätt är ditt förslag att artisterna ska få in pengar genom att sälja krimskrams?
Det kan säkerligen vara möjligt för de stora artisterna, men blir det inte svårt att hanka sig fram tills det stora genombrottet kommer? Och är det inte bättre för oss alla om det är de artister som är bra på att t ex spela musik som får utrymme i vårt liv, och inte de som är de bästa nasarna?
Det är ju lite pinsamt, att som vanligt, så ställer konsumenter (??? Kan man vara konsument & tjuv samtidgt ??) att artister skall göra grovjobbet. Att ladda ner är ingen ursäkt. Laddar manner, så urholkar man utbudet. Små artister som gör alternativ musik drabbas like mycket som de stora, fast de små har mycklet mindre budget. För varje nerladdad skiva, så minskar chanserna att independent musik skall produceras. Ladda ni ner, men gnäll inte över att det inte finns musik som inte faller er i smaken om en 1-2 år.
Fördelen med det ”gamla” systemet, där – grovt förenklat – artisterna var artister och skivbolagen skötte marknadsföringen, var att det kommersiella intresset endast minimalt inkräktade på det artistiska, som då gärna tog sig uttryck i utmanande texter och ett utforskande av musiken som medium.
Efterhand det kommersiella intresset närmat sig artisterna har också möjligheterna för artisterna att vara just ”artister” – att vara kulturarbetare, om man så vill – minskat. Man säljer inte plattor genom att gå nya vägar, utan genom att slå in på de redan upptrampade.
Musikaliska genrer som R&B, rap, soul, hårdrock… You name it! Alla uppvisar de i olika grad tecken på den här utarmningen av själva syftet med musiken/artisteriet. Den ”hårdrock” man idag kan höra i radio (Takida, Nickelback, Metallica…) har t.ex. fler beröringspunkter med mainstreampopen än med sina föregångare inom genren. Detsamma gäller alla de genrer jag räknar upp ovan.
Från att ha varit banbrytande, experimentellt och engagerande, har det förvandlats till ”trygga”produkter som säljer, eftersom det TILLTALAR det breda massan. Jag markerar TILLTALAR, för att tydliggöra skillnaden mellan att TILLTALAS av något och att VERKLIGEN GILLA något.
Klart som fan att det alltid kommer att finnas de där som sticker ut åt något håll. Som fortfarande gör det här för att de upplever att de har något angeläget att berätta, eller är intresserade av att utvecklas som artister/musik.
Fördelen för dem med det ”nya” systemet, är att de kan marknadsföra sig själva över hela världen utan några större ansträngningar. Nackdelen är att de antingen behöver vara sina egna managers/marknadsförare, vilket som jag redan påpekat, minskar möjligheterna att samtidigt vara ”artister”. Deras enda förhoppning blir att ha några riktigt hängivna kompisar/familjemedlemmar som kan sköta den kommersiella biten och låta artisterna vara artister.
“IPRED-debatten: Moral eller rättssäkerhet?”, frågar Emma Marie Andersson (opassande) i Aftonbladet. Jag vill nog hävda att båda aspekterna är viktiga. skriver du i början, men också att du tycker att IPRED-lagen är dålig, så jag är jätteosäker på var du vill få in moral-diskussionen i IPRED-debatten? Om du menar att det är två olika diskussioner i dagsläget, så håller jag helt med, det var syftet med mitt inlägg i Aftonbladet. Det blandas helt enkelt ihop, och det är lätt att få intryck att när fildelning och dess vandel ifrågasätts i sammanhanget, så kan det låta som om man anser att IPRED är en bra grej.
🙂
Oj! Vilket läskigt öga som granskar mig! Nu blir jag nervös! 😉
Jag menar nog att båda aspekterna är viktiga, och att det är två olika diskussioner…ja… Att man är emot fildelning, behöver inte betyda att man är för IPRED, vilket ofta förutsätts.
Men jag menar också att jag tror att man måste ta med moralen, i form av att vara beredd att betala på något sätt, när man bekämpar IPRED. De som kämpar emot IPRED nu antar ofta inställningen “allt ska vara gratis för alla”, och då tror jag att vi kommer att förlora.
Ah, storasyster emma ser dig! 😉
Jag ska helt ärligt erkänna att jag inte tror att det handlar om moral när det handlar om betaljningsvilja. Visserligen är det nog bra att var och en förstår värdet i att belöna för hårt arbete — om det så gäller med pengar eller på annat sätt.
Jag betalar ju inte för saker för att jag har en god moral, utan för att jag vill äga just de sakerna jag köper. Och där någonstans närmar man sig det som är viktigt; att skapa något som folk lättar på lädret för. För mig som är i en lite äldre generation är föremålet för vad köpsuget antagligen annorlunda i stort, än för de yngre generationerna. Det gäller att försöka hitta vad/var det är.
En del moralbeslut ”kommer naturligt”, inbillar jag mig. Genom att se hur det fungerar för andra rättar man sig efter det. När det gäller fildelning har branschen av någon galen anledning vägrat att befinna sig med tjänster där folk letat efter det. (Ungefär som att en affär några tvärgator bort från stråket anklagar de som hänger där att vara dumma att inte gå en extra kilometer för att tillgodogöra sig det de har att erbjuda, eller nåt). Det är svårt att applicera moralargumentering när det handlar om tjänster som eftersöks, och man vägrar förse marknaden med det, helt enkelt. I det här fallet tjänster som löser problematiken att gå långt efter vatten.
Nåja, mycket har sagt och mycket kommer att sägas — man kan bara hoppas på att en lösningsorienterad debatt dyker upp så småningom. Just nu tittar entreprenörer fram online som passar på där skivbolag vägrar att befinna sig, vilket utgör en spännande kontrast mot moralargumentationen. Många exploaterar den marknadsföringspotential fildelning utgör och justerar affärsmodellerna att passa efter detta. Det finns säkert de som upplever det som omoraliskt — en liten fågel kvittrade om att Paolo Coelhos tilltag om att släppa sina böcker fritt online anses vara ”omoraliskt”, faktiskt. Det håller inte jag med om då, men kanske skänker lite dimension till just moraldiskussionerna kring fildelning.
Janne, jag håller helt med om klassificeringen av Metallica som mainstreampop, men det kan vara lika provocerande att säga som ”jag är emot fildelning”! 😉
Jag älskar deras tre första album, men sedan gick något snett! Eller, det finns så klart bra låtar av senare datum, men de är så sönderspelade (alltså för mycket pop) att jag bara blir trött när jag hör dem! Jag försöker lyssna på Bandit på radio ibland, men eftersom Metallica alltid spelas inom 10 min så stänger jag av igen.
Coelho anses ofta omoralisk av sina kollegor i branschen och förlag, då alltså, för att förklara nästsista meningen.
Emma, ja det är en spännande utveckling och vi får se vad som händer. Jag är helt för att lägga upp saker på nätet frivilligt förtåss, men är oroad för vad utvecklingen kommer att innebära i form av påverkan på artisterna.
Ha en bra dag!
Det som hände med Metallica var inget mindre än en tragedi, Burton hamnade under bussen och de hamnade i ett tillstånd av sorg, chock och dessutom, visade det sig, var de inte fullt lika musikaliskt innovativa längre. Man kan tolka det som att Burtons genialiska basspel var den ton som gjorde dem bra.
Vilket är en sidodiskussion.
Jag instämmer helt med Josh när han säger ”jag laddar hem en del skit som jag egentligen inte vill, bara för att provlyssna. Nittio procent av allt är som bekant skit. Men tio procent är INTE skit, och då köper jag skivorna också, trots att jag redan har musiken i “datan” ”
Jag är däremot oerhört skeptisk till tanken på att den påtänkta lagen skulle ha någon som helst positiv inverkan på den nya musikens framväxt. Tvärtom. Tror jag. De etablerade artisterna, i synnerhet de som känner att de är på väg att halka av marknaden, bevakar sina intressen, skivbolagen bevakar sina. Men morgondagens artister, de som idag sitter hemma och övar skalor mellan läxorna, kommer de att vinna på att möjligheten att visa upp sig, finna nya lyssnare genom att förtjusta lyssnare delar med sig av deras alster minskar?
Som sagt, jag är skeptisk.
IPRED är inte rätt väg att gå, inte för kulturen och inte för samhället.
Jag vågar inte provocera direkt om fildelning, så jag använder Metallica som murbräcka! 😉
Inte så att jag ogillar allt de gjort sedan ”The Black Album”, men fokus flyttade definitivt från det fria/oberoende skapandet, till det kommersiella skapandet.
Minns hur jag satt utanför Globen och övervägde att köpa en svart biljett för att se Monster Magnet (som var förband), men tvingades avstå, dels för att priserna var löjliga (efter halva Metallicas set ville de ändå inte ha mindre än 800 spänn för en biljett), men också för att jag var en av de endast 5% långhåriga killarna på plats. Det berörde något i min själ att känna det som att jag inte hörde hemma där – på en hårdrockskonsert!!
Det är då märkligt att så många utomståenden som christermagister bekymrar sig så mycket om upphovsmännens väl när dessa ALDRIG har protesterat själva under ORGANISERADE former. – Varför tror christermagister och hans likar att upphovsmän inte kan tala för sig själva och är i desperat behov av hans moraliska utläggningar och förslag?
Vi har under 10 år av ”illegal fildelning” aldrig sett någon slags demonstration – en protestkonsert eller någon annan slags uppseendeväckande manifestation för att fästa allmänhetens uppmärksamhet på deras PÅSTÅDDA belägenhet.
Här vill christermagister pådyvla oss SIN moral som HELT bygger på TYCKANDEN och SPEKULATIVA antaganden.
Så länge inte christermagister kan presentera några som helst bevis för att den ”illegala fildelningen” – som redan har pågått under nästan 10 år – åsamkar upphovsmännen några ekonomiska förluster överhuvudtaget – borde han sluta att utse sig själv som deras talisman och försök att ge fildelare DÅLIGT SAMVETE för att de fildelar. – Det är INTE en SJÄLVKLAR rättighet att en upphovsman skall ha betalt varje gång någon – utan ekonomisk vinning – byter en fil med någon annan.
chirstermagister borde också undersöka till VILKEN GRAD dagens upphovsrätt gynnar upphovsmännen – Jag tror nog att han skulle bli förvånad när han upptäcker VILKAS INTRESSEN upphovsrätten i själva verket gynnar
christermagister borde först och främst läsa på och få svar på VARFÖR vi har en upphovsrätt överhuvudtaget – och VAD dess SYFTE har varit. – Upphovsrätten är INTE en rätt som har instiftats för att göda en redan MYCKET privilegierad minoritet på bekostnad av TVÅ MILJONER svenska medborgare som utpekas som så pass tunga kriminella att en SPECIALlag behöver instiftas. – Till syvende och sist bör ALLA lagar ha ALLMÄNHETENS bästa framför ögonen – och en lag som MISSBRUKAS för att dels kriminalisera en stor del av den svenska befolkningen – och dels BERÖVAR dem rätten att fritt utbyta filer (dvs INFORMATION) med varandra strider mot dom MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA och VÅLDTAR allmänhetens intressen istället
Om christermagister enligt egen utsago har en sån högt stående moral – borde han inse att en upphovsrättslag – som inte längre fyller sitt syfte – och som MISSBRUKAS för att kriminalisera TVÅ MILJONER svenska medborgare och som används som TÄCKMANTEL för en odemokratisk och korporativ lag – MÅSTE revideras till ALLMÄNHETENS bästa – framförallt när INGEN har kunnat länka den ”illegala fildelningen” till några som helst negativa samhällseffekter.
Sluta att MORALISERA – ställ up för ALLMÄNHETENS bästa istället för att på känt svensk manér hitta en kompromiss i mitten. – Det finns överhuvudtaget INGA skäl varför man inte kan udanta ALL fildelning som sker på icke kommersiella grunder från upphovsrättslagen
Och oh – läs och lär christermagister – om hur upphovsmän ”inte får betald” – hur mycket mer pengar skall konsumenterna pröjsa tills DU blir nöjd?
http://copyriot.se/2008/11/30/avgifterna-pa-lagringsmedia-sanks-i-det-tyska/
”De har ingen förståelse alls för att det skulle vara fel.”
Och sluta med att pådyvla dina elever DIN moral – Eleverna gör inget fel – de känner instinktivt på sig (även om de kanske inte är lika verbala som du) att det INTE är fel att – utan egen ekonomisk vinnig – byta filer med varandra – och hör sen – majoriteten av deras FÖRÄLDRAR finner inte något fel i det heller – De som har fel är dom som lägger FÖRLEGADE moraliska synpunkter på fildelningen.
Fildelning handlar inte om MORAL – det handlar om en teknik som är allmänt tillgänglig för allmänheten och som de utnyttjar det till bästa förmåga. – Precis som arbetare förr inte kunde stoppa maskiner som berövade dem deras arbete och inkomst – precis SÅ kan inte intresseorganisationer och/eller upphovsmän motsätta sig den tekniska utvecklingen idag –
Majoriteten av befolkningen i Sverige inser att – att dela filer sinsemellan utan ekonomisk vinning – ALDRIG kan vara fel eller omoralisk
Janne, den konserten på Globen såg jag! Det var nog den sista droppen för mig när det gäller Metallica, eftersom jag tyckte att förbandet var bättre… 🙂
Donsan:
”Vis av tidigare erfarenhet så ber jag er att läsa mitt tidigare inlägg och kommentarerna till det innan ni tillskriver mig åsikter jag inte har. Jag vill också påpeka att jag inte kommer att kommentera IPRED-lagen ytterligare överhuvudtaget (jag är EMOT) och att jag inser att det behövs förändringar i upphovsrättslagarna. Det enda jag är intresserad av här är viljan att betala och hur det ska ske.”
christermagister
Det är exakt det jag diskuterar – Upphovsmän FÅR BETALT – det går ingen nöd på dom – så vad är det DU diskuterar? – Har några upphovsmän kanske klagat hos dig och bett dig att uppfostra folk till en bättre betalningsmoral så att de kan få bättre betalt eller vad? – Tro mig – upphovsmän klarar sig utan din hjälp och vi kommer även i framtiden se successfulla och välmående upphovsmän som FÅR betalt helt utan din hjälp
Donsan: Om det är som du säger är det ju bra, men jag upplever en lite annan bild och därför för jag fram även den dimensionen i debatten. Jag är oroad för hur kulturen påverkas av sättet som artisterna och upphovsmännen får betalt. Som jag skrev i inlägget:
”De lösningar som jag fått i bloggen har i huvudsak gått ut på att man ska betala för musik och film kollektivt eller att artisterna får in pengar genom reklamavtal. De två alternativen innebär ju att kulturen blir ett slags SVT, sponsrat via skattsedeln och alltså styrt av staten, eller reklamfinansierat, och alltså styrt av de stora bolagen.”
Jag skulle hellre se att alla betalade för det de laddade ner, så att det var kundernas musiksmak som styrde utbudet, och det skulle gå att tjäna pengar utan ett stort bolag i ryggen (reklam, försäljning av krimskrams mm).
Jag tycker att jag hör ofta hur mycket svårare det har blivit för artister att försörja sig på sin musik, och för filmskapare, men jag har inga bevis, nej det har du rätt i.
Timbuktu som ju också är emot IPRED-lagen sa i en chat häromdagen: “Givetvis hade det varit kul om folk fortf köpte skivor. Vi spelar live för att överleva på musiken..men det är många artister som inte har den möjligheten.” (Sydsvenskan)
Jag bläddrar precis i senaste numret av Close-Up magazine (en musiktidning) och på s 17 säger sångaren i Cynic: ”Det är ett moment 22 som omger hela den digitala kulturen. Det är lättare att göra sig hörd och man kan snabbare nå ut med sitt stoff, men försöker man göra något mer konceptuellt och omfamna en större känsla går ambitionen många gånger förlorad. Konstformens integritet luckras upp. (…) När den högtidliga skivlyssningsritualen byts mot snabb nedladdning av enstaka låtar blir det svårare för komplexa band att få ut hela sitt budskap.”
Jag har sagt det förr, det är rent personliga skäl som avgör det här i mitt fall. Är man nöjd med Basshunter o dyl så har man säkert inget att förlora. Någon tjänar pengar, men frågan är vem.
I Close-Up fick man också förr med en skiva med 16 av de senaste låtarna, som provsmak från skivbolagen, men det är det slut med ”eftersom skivbolagen inte längre vågar skicka ut musik två månader i förväg av rädsla för att den ska läcka ut på nätet”.
Sedan tycker jag att du tar i så du håller på att spricka när du kommenterar jämt. Varför är det så viktigt för dig om du inte har några ekonomiska intressen i det här? Känner du dig så skyldig, eller vad handlar det om? Jag har ingenting emot att man delar några filer med sina vänner via mail eller nått, det är ju den storskaliga och organiserade fildelningen som jag tror är skadlig för utvecklingen av den musik som jag är intresserad av. Kan du inte se några av de problemen som jag tar upp? För mig? Tycker du att de är helt obefogade?
christermagister
”Jag skulle hellre se att alla betalade för det de laddade ner”
Låt mig säga så här – ”that ain’t going to happen”
Du har en alldeles för kortsiktig syn på hela frågan – Vi lever i den ”digitala eran” och den digitala utvecklingen går snabbt framåt – MYCKET snabbare är när vi befann os i den ”industriella eran”
Internet har givit allmänheten ett helt NYTT sätt att förhålla sig till information och ändrat deras attityd och beteende – precis som maskiner i det industriella eran har ändrat dåtidens människan. – Ta bara uppfattningen om tid – som skiljer sig mycket från det argrara samhället (där solen och årsväxlingarna var dom primära tidsmätare) jamfört med det industriella samhället där KLOCKAN styrde.
Det hela är inte en fråga om bristande betalningsvilja utan vad tekniken i sig har åstadkommit och HUR den har ändrat vårt samhälle och människornas medvetande och attityd. –
Tekniken har först och fämst ändrat SÄTTET varpå vi producerar information – Där vi förr behövde dyra maskiner och en massa anställda så går det att exempelvis göra högkvalitativ musik med hjälp av en relativ billig hemmastudio och ”film” med relativ billiga digitalkameror – Det inspelade kan sedan manipuleras i en vanlig dator – Där man förr behövde dyra tryckpressar för att producera tidningar och en omfattande distributionskanal för stt sprida dessa – ser man nu hur fler och fler GRATIS ta del av nyheterna online
Den digitala tekniken också frigjord FOLKETS inneboende talanger – Att göra musik – eller film eller skriva en story och sprida det till MÅNGA är inte länge förbehållen ett litet fåtal utan exempelvis YouTube vittnar om att det finns massor med talangfulla människor som kan och vill göra hogkavlitativ underhållning för att det är KUL och det finns mängder med exempel på att vissa av dem också kan göra EKONOMISK succe.
Som jag sa – det kommer alltid att finnas en UPPSJÖ av människor so VILL komponera – skriva – göra musik – berätta stories om kärlek och äventyr osv – Alla kan inte bli kändisar – rika och berömda – men de som gör succe kommer även i fortsättningen på ett eller annat vis kunna göra sig ett bra liv med goda inkomster helt utan din inblanding eller ”lösningar”.
Se den na tekniken som en ångvält – den är inte bara begränsad till Sverige utan GLOBAL – och INGA lagar – INGA ”lösningar” som försöker stoppa den kan hindra dess framåtskridande. – Fildelningstekniken är ett FAKTUM – Idag har redan 2 miljoner internätanvändare omfamnat tekniken bara i Sverige – och om två år kanske vi har kommit upp till det dubbla. – Alla dessa nya ”konsumenter” FÖRVÄNTAR sig och tycker att det är SJÄLVKLAR att information på Internet är FRI och GRATIS
Även om de 4 största musikbolagen eller dessa få filmbolagen kommer att gå i konkurs och ALLA biografer kommer att stängas – så kommer det ALLTID att finnas NYA entreprenörer som kan utnytja den NYA tekniken och hitta NYA vägar för att ekonomisera och göra vinst på människornas ständiga behov av underhållning – Tro mig – om 10 år så kommer du att skratta åt din naivitet – och se dig förundrat omkring i en värld som du IDAG inte kunde förutse. – Huruvida DU då kommer att bli en glad och någorlunda lycklig människa återstår dock att se – ty det finns alltid människor som hellre ser TILLBAKA och tycker ”att det var bättre för”
Och christermagister
Jag tar i så jag spricker för att fildelningen är en DEL av en större fråga – nämligen DEMOKRATI – rätten till INTEGRITET och YTTRANDEFRIHET och INFORMATIONSfrihet.
Se när STATEN vill använda den nya tekniken till att ÖVERVAKA och KONTROLLERA folket – DÅ måste gemena MAN kämpa emot – och det här är MITT sätt. – När kontrollmaskineriet väl är implementerad – då vet man inte HUR den kommer att användas i fortsättningen – POLITIKER vänjer sig OCKSÅ och när de engång har upptäckt vilken MAKT kontrollen ger dem vet jag inte vilket slags samhälle som väntar oss längre fram. – Egenintresse – javisst!!
”den storskaliga och organiserade fildelningen”
Tror mig christermagister – det FINNS INGEN ”storskalig och organiserad fildelning” – OM du överhuvudtaget har NÅGRA kunskaper i vad fildelningen är så skulle du inte gå på sådana löjliga myter – det heter inte för intet P2P (peer to peer) – av VILKEN ANLEDNING skulle det finnas ”en storskalig och organiserad fildelningen” när hela fildelningen sker på IDEELL basis – dvs – INGA ekonomiska intressen inblandade what so ever. – Det hela faller på sin egen orimlighet
Donsan, point taken, jag förtstår vad du menar. Just nu känns det inte som att jag är intresserad av det som skapas med den nya tekniken, men jag får väl hoppas att jag skrattar åt min naivitet om 10 år!
Med “den storskaliga och organiserade fildelningen” menar jag snarast de sidor som tillhandahåller programmen och mötesplatserna, eller vad man ska kalla det. Vad jag förstått så är det ju inte bara några polare som byter låtar och filmer med varandra, eller hur? Såg någonstans att någon sa att The Pirate Bay tjänade en massa pengar på porrannonser, stämmer det? Eller, det är egentligen skitsamma för min del, men det påverkar troligen den framtida lagstiftningen till viss del…
christermagister
Sajter som the Pirate Bay är helt vanliga SÖKMASKINER – precis som Google – Enda skillnaden är att de specialiserar på att hitta sk torrents – En torrent är en liten fil som innehåller information var man kan hitta en aktuell fil och med vars hjälp man sedan kan ladda ned den. – Den som tillgängliggör filen har också skapat och lagt upp den aktuella torrent – Det finns allså INGET organiserad eller storskalig över det hela. – Lägg också märke till att fildelning I SIG inte är olaglig.
Hur dessa tjänster tjänar pengar borde inte spela någon roll – vanliga annonser eller porrannonser – what’s the difference? – Sedan när blev porr ett sådant laddat ord i Sverige – som har producerat sådana filmer som ”Kärlekens språk” 1- 2 och 3? – – var inte DU med på den tiden? – *skratt* – men för att besvara din fråga kort:
Hela the Pirate Bay raiden och efterföljande ”förundersökningen” är en rättsskandal utan like – Tillslaget mot TPB BEORDRADES från USA (SvT har dokumenterat detta) och åklakaren Roswall (som månaderna innan inte såg någon som helst anledning att göra nåt åt TPB) har hållit på med fallet i 3 år nu utan att kunna prestera något av värde.
Det är han som har ”läckt” ut all dessa OBEKRÄFTADE och OBEVISADE stories om miljoninkomster – porrannonser – barrnporr mm. – Om man inte kan BEVISA något så verkar det gå bra att misstänkliggöra istället eller ta till olagliga metoder – eftersom det ändå bara handlar om ”fildelningsbrottslingar” – Kolla gärna också hur det gick till med Linköpingsbons fallet . – I Sverige är det väl fortfarande så att man är OSKYLDIG tills motsatsen är bevisat?
Faktum är att alla TPB ansvariga lever ett vanlgt liv – inga lyxvillor – inga lyxbilar – inga fester i lyxkrogar – de har alla vanliga jobb vid sidan om – OM de skulla ha tjänat miljoner på verksamheten för egen del – skulle detta avspeglas i deras årslöner – och svarta pengar skulle ha upptäckts omedelbart – för tror mig – MINSTA misstanke och dom svenska myndigheterna skulle sätta in ALLA resurser för att sätta dit dom – Kom också ihåg alla rigida anklagelser mot TPB med Arbogamaterialet – Och värre verkar det att bli – Så längt ner har Sverige alltså sjunkit när det gäller rättsäkerheten i fildelningsmål och närliggande fall.
Därav mitt HETA engagemang – Min utgångspunkt är att fildelningen människor emellan och utan vinstintresse – ALDRIG kan vara ett brott – och att ALLA diskussioner om upphovsmän – artister – kulturarbetare – kreatörer eller vad de nu vill kalla sig för att väcka sympati är AVLEDNINGSmanövrar från VAD det egentligen handlar om – nämligen att vi MANIPULERAS av AMERIKANSKA särintressen och att vi har LEDANDE politiska partier som mer eller mindre böjer ryggen för deras krav. – Var också säker på att det inte är en slump att så många kändiser helt ostörd får breda ut sig i pressen och där OEMOTSAGD får sprida sitt budskap – och där det aldrig ställs krav på FAKTA och/eller källhänvisning som kan stödja deras svepande påståenden.
Ok.
Det var egentligen inte porren som sådan jag undrade över, utan just vinstintresset. ”Pirate Bay raiden” som du skriver om vet jag ingenting om (och är inte intresserad).
Mina inlägg är i alla fall inga ”AVLEDNINGSmanövrar”. Jag skriver bara utifrån eget intresse av att behålla allt som det alltid har varit… 😉
Betalar dina elever för kultur på annat sätt än skivor eller bio? Det är ju vanligt förekommande bland pirater och ungdomar att man inte köper skivor, utan laddar ned, och istället går på konserter, kanske köper bandtröjor etc.
Jag tillhör generationen du är orolig över, och skulle nog påstå att oron är obefogad. Nu ser jag det självklart ur min generations perspektiv, men de flesta jag känner betalar för kultur på olika sätt. Att vi köper skivor är inte så vanligt (även om det finns folk som gör det – jag har själv ett hundratal skivor jag samlat på mig, trots att jag enklare, snabbare och billigare får tag på allt jag vill ha), däremot går vi på bio, teater, konserter och dylikt; vi betalar för sådant som är begränsat, sådant som det inte finns oändlig tillgång på. Det gäller alltså även i vissa fall skivor och filmer, även om själva musiken eller själva filmen är lätt att få tag på via p2p; du är inte ensam om att tycka om fysiska produkter 😉
Genom fildelning får man tillgång till så extremt mycket mer kultur än man hade kunnat få tag på om man bara följde de traditionella metoderna – jag har själv till exempel laddat ner omkring 20 000 låtar, något jag aldrig kunnat köpa legalt. Om detta är ett bra argument eller inte tål att ifrågasättas, men det är ett faktum att i och med fildelningen blir kulturen mer jämlik och lättillgänglig för alla, och vem som helst med intresse för en viss film, ett visst band, en viss låt, kan tillgodogöra sig det. Inte bara de som har råd eller de vars föräldrar har stora filmsamlingar, utan alla med dator, internetuppkoppling och grundläggande datakunskaper – det vill säga hela ungdomsgenerationen.
caspianrehbinder: De flesta av mina elever betalar ingenting alls har jag en uppfattning av (det är i alla fall dem jag ”oroar” mig över). Jag har också vänner som köpte många skivor för några år sedan som helt har slutat med det… Ett problem i anslutning till det här är väl vad Timbuktu sa: “Givetvis hade det varit kul om folk fortf köpte skivor. Vi spelar live för att överleva på musiken..men det är många artister som inte har den möjligheten.” Jag är också tveksam till om artister vars t-shirts säljs på ”hötorget” till ungdomar verkligen får någon del av detta…
Sedan är det den rent personliga dimensionen. Om artisterna slutar ge ut skivor och i stället lägger upp ”hitlåtar” på nätet för att kunna sälja t-shirts så tror jag inte att musiken utvecklas i den riktning som jag är intresserad av (mer komplexa och genomtänkta album där låtarna och texterna bildar en helhet).
Man får ju hoppas att fler är som du och balanserar nedladdning med skivköp! Tack för kommentaren!
Självklart har alla artister inte möjligheten att spela live, eller tjäna pengar på t-shirts och liknande (även om jag har fått intrycket av att det mesta som säljs på lite mer organiserade ställen än kanske Hötorget är officiell merchandise, och alltså genererar inkomster till artisten), men så har det alltid varit – det finns inte möjlighet för alla artister som vill tjäna pengar på sin musik att göra det. Vilket man kan tycka är tråkigt, men så är det. Och jag tror inte det hade varit annorlunda om fildelning inte hade funnits, skillnaden hade bara varit att andra artister klarade sig.
Nu vet jag inte vad det är för musik du lyssnar på, men jag tror inte hitformatet kommer bli större än det tidigare varit på grund av nedladdningen. Snarare tvärtom; i och med att all musik blir så pass lättillgänglig blir det enklare för gemene man att hitta de artister och den musik man gillar, och man kan utan att anstränga sig välja själv istället för att lyssna på Radio Rix. Och band som fortsätter skriva sammanhängande skivor finns det fortfarande gott om. Några exempel på personliga favoritband just nu som lyckas med det är Meshuggah, Coheed & Cambria, The Project Hate och My Chemical Romance. Särskilt Coheed & Cambria skapar verkligen helheter, historier, sammanhängade känslor, med sina skivor.
”så har det alltid varit – det finns inte möjlighet för alla artister som vill tjäna pengar på sin musik att göra det.”
Nej, det är klart, men med ”min” lösning, att artisterna själva säljer musiken på nätet och att alla som laddar ner betalar för sig så tror jag att det skulle vara lättare för artister som lägger ner sin själ i musiken, och inte på utseende och reklam, att klara sig. Det skulle vara andra artister som klarade sig, som du skriver, och jag tror att både du och jag skulle uppskatta de artisterna bättre.
”jag tror inte hitformatet kommer bli större än det tidigare varit på grund av nedladdningen”
Men det är det jag är ”rädd” för… man måste ju nå ut snabbare…slå direkt i den enorma konkurrensen…
Jag citerade sångaren i Cynic ovan, vet inte om du läst det:
“Det är ett moment 22 som omger hela den digitala kulturen. Det är lättare att göra sig hörd och man kan snabbare nå ut med sitt stoff, men försöker man göra något mer konceptuellt och omfamna en större känsla går ambitionen många gånger förlorad. Konstformens integritet luckras upp. (…) När den högtidliga skivlyssningsritualen byts mot snabb nedladdning av enstaka låtar blir det svårare för komplexa band att få ut hela sitt budskap.”
Det behöver ju inte bli så, och jag hoppas att jag och andra som oroas över det har fel. Det är i alla fall en dimension värd att fundera på när man laddar ner tycker jag.
Med avstamp i den komplexa fildelningsfrågan har du/vi hamnat i en diskussion om Kulturens överlevnad (lite drastiskt uttryckt).
Jag tycker det är en otroligt spännande diskussion!
Till vissa delar en form av prognosticering – hur kommer det att se ut i framtiden? Vilka typer av kulturyttringar överlever den digitala revolutionen? Vilka dör? Hur kommer överlevarna att påverkas?
Till andra delar en fråga om fin- resp. fulkultur: Är reklambaserad, ”försiktig” musik som endast ges ut i form av downloads något objektivt dåligt, eller är det vi, vår smak och vår uppfattning om vad som är ”riktig” musik som utmanas?
Till ytterligare andra delar: Den moraliska frågan om fildelning, IPREN och allt däremellan. Vad är rätt? Vad är fel? Hur urskiljer vi nyanserna? Vem är den där ”Donsan” egentligen?
(Sista frågan var menad som ett skämt…)
Jag följer alla de här diskussionerna med stort intresse, även om jag f.n. inte deltar aktivt. 🙂
Det är väl vi, vår smak och vår uppfattning om vad som är “riktig” musik som räknas! 😉
Jag hopppas att Donsan är synsk. Då kommer jag att ”skratta åt min naivitet om 10 år” och fortfarande njuta av den musik jag älskar!
Vi ”hörs”! 🙂
Jag såg citatet, men lade inte riktigt märke till det. Men vad det handlar om är ju helt enkelt att med nedladdningskulturen kan vem som helst få tag på vilken musik som helst när som helst. Det gör att om man vill kan man mycket lättare än tidigare bara lyssna på enstaka låtar, och låta bli att lyssna på resten, men det blir ju inte svårare att ta till sig albumformatet – tvärtom! Så det blir helt enkelt lättare att välja på vilket sätt man vill lyssna på musik, och om det innebär att fler väljer att bara lyssna på hitlåtar och dissar albumformatet är det för att det då finns en större marknad för det formatet. Om det däremot (som jag tror) är så att albumformatet är brett uppskattat kan jag inte förstå varför det skulle försvinna.
Samma sak gäller helhetsintrycket av musik; det blir lättare att välja bort, men inte svårare att behålla. Om man laddar ned musiken får man (för det mesta) inte med skivomslag, texter och sånt, (däremot kan man om man vill, som jag gjort, lägga in skivomslag i ID3-taggarna i musiken) men som band kan man fortfarande skapa helhetskänslor genom nya, digitala, medier. Ta bara Nine Inch Nails, som jag ser som det absolut bästa exemplet på hur man kan acceptera den nya tekniken, fildelning, internet etc. utan att för den sakens skull behöva förlora pengar. Hur man kan skapa helhetsbilder som vida överstiger allt jag har sett i fysisk form, unyttja fildelning som distrubutionskanal och ändå tjäna miljoner – enbart på exemplarförsäljning!
Sedan måste jag tillägga att din lösning är ett alternativ som inte passar mig alls – om jag inte känner till musik vill jag inte betala för att lyssna på det och ta reda på om det är bra eller inte, och om det är så pass bra att jag vill betala för det vill jag ha fysiska produkter. Med det säger jag dock inte att det inte skulle fungera som lösning – det är en lösning liknande Spotify, som fungerar utmärkt – men i likhet med Spotify är det en lösning som inte passar mig personligen.
Ett konkret exempel på fildelning förresten: i och med att du nämnde bandet Cynic i diskussionen kollade jag upp vilka det var, lyssnade på ett klipp på Youtube, fann musiken tilltalande och laddade ned en skiva. Är det moraliskt rätt? Fel? Förlorar någon någonting på det? Vinner någon någonting på det?
Som sagt, en intressant diskussion!
”Om det däremot (som jag tror) är så att albumformatet är brett uppskattat kan jag inte förstå varför det skulle försvinna.”
Det får man ju hoppas på.
Ett konkret och intressant exempel med Cynic… Visserligen förlorar ingen på det, men ingen (mer än du) tjänar ju något heller. Med ”min” lösning så hade du lyssnat på klippet som nu, men betalat runt 49 Kr för att ladda ner albumet. Det hade ju inneburit att bandet kände sig uppskattade och fick råd att lägga ner tid på att knåpa ihop nya låtar till ett nytt album (inte med bara dina pengar förstås, men om alla gjorde så). Nu kanske de tvingas sluta spela och återgå till sitt vanliga kneg… Så, ja, det tycker jag är moraliskt fel och ännu viktigare så tror jag att det motverkar bådas våra syfte, att få tillgång till bra underhållning.
Jag skulle nog säga att Cynic som band tjänar på det, åtminstone indirekt. För i och med att jag uppskattade och laddade ned musiken får de en lyssnare till, och band jag gillar sprider jag vidare till kompisar jag tror skulle gilla bandet; nedladdningen av skivan skulle alltså kunna generera ett tiotal nya fans, om bandet uppskattas tillräckligt av mig och mina vänner. Och om vi uppskattar bandet ökar chansen att vi vill betala för musiken, antingen genom att köpa deras skivor eller gå på deras konserter.
Det ett band tjänar pengar på är ju en betalande publik, och om bandet i fråga gör musik som är tillräckligt bra för att attrahera en tillräckligt stor publik så kan de tjäna pengar på sin musik. I annat fall får de antingen spela musik vid sidan av sina vanliga jobb (det finns många band som gör så, och jag skulle tro att i princip alla band har börjat så), eller släppa musiken och bara jobba med någonting annat. Så frågan är ju; vad är rätt sätt att få en betalande publik?
För att göra frågan ännu mer intressant; jag kollade upp ett klipp med Cynic på Youtube (som redan det var ett upphovsrättsbrott), jag tyckte det lät bra och laddade ned en skiva. Efter att ha lyssnat igenom skivan tyckte jag dock det var ganska tråkig musik. Inte dålig alls, men inte min grej helt enkelt. Med ditt sätt hade jag då betalat omkring 49 kronor för musik jag inte uppskattade till fullo. Förvisso inte jättemycket pengar, men om man sätter det i relation till hur mycket jag har möjlighet att spendera (studiebidrag räcker inte så hemskt långt) är det ändå ganska mycket. Och med mitt sätt, som alltså är det jag använder mig av, kan jag ladda ned skivan, lyssna på den så mycket jag nu känner att jag vill lyssna på den, och använda mina pengar på det sättet jag vill använda mina pengar. Gå på konsert med något band jag tycker om, köpa en skiva (eller en tredjedels skiva snarare), donera till bandets PayPal-konto (om de har ett sådant) eller vad jag nu känner för att göra med mina pengar.
Med mitt sätt blir betalningen alltså inte beroende av hur mycket en viss artist laddas ned eller spelas, utan hur mycket lyssnarna själva vill betala, och vad de vill betala för.
Jag tycker inte heller det är moraliskt fel av mig att ladda ned musik (fel generation för det?), och jag tror inte det motverkar vårt syfte heller. Det som händer är att jag får tillgång till mer musik, och behåller mina pengar så att jag kan bestämma själv var jag vill lägga dem. Jag tror inte det på något sätt minskar tillgången till bra underhållning.
Jag hoppas att du har rätt!
Men vägen till att Cynic ska tjäna några pengar är ganska lång med ditt sätt… Jag berättar för dig, du laddar ner skivan, du sprider den till några vänner (kanske) och du, eller dina vänner, råkar springa på en t-shirt som är officiell merchandise eller har sådan tur att ni bor i en stad där Cynic spelar och har dessutom råd med biljetten!
Det är klart att det är bättre för bandet att någon upptäcker dem överhuvudtaget än att ingen visste att de fanns till. Men hur ska de säkra sin inkomst? Vi förutsätter att de inte jobbar heltid på Coop eftersom de knappast har tid att skriva komplexa album då…
Är det kanske det här som gör att artisterna är så bundna till de stora bolagen? De behöver dem som försäkring? Jag läste någonstans att det är de små bolagen som går i konkurs pga nedladdningen, men att de stora fortfarande klarar sig hyggligt. Det gör ju att det bara blir stora mainstreamartister som tjänar pengar…
Som musiker skulle jag också känna att mitt ”yrke” inte värderades riktigt ordentligt med ditt sätt. Jag skulle tro att de flesta musiker vill skriva bra musik och sälja den…inte leva på t-shirts och reklampengar…
Visst är det tråkigt när man köper en skiva som inte riktigt håller måttet, men det får man leva med! Det är ju lite som att gå på bio, en konsert eller en teaterföreställning. Man chansar… Jag läser bl a recensioner i tidningar och fram till nyligen fick jag med en skiva med smakprov från artisterna i tidningen… 😉
Ja, det kan tyckas vara en lång väg att gå för att Cynic ska tjäna pengar – men å andra sidan blir det på ett sätt mer ”rättvist”, i och med att de band som tjänar mina pengar är de band som jag själv verkligen tycker förtjänar det, och de band som jag vill ska kunna leva vidare. Det är ju så att om jag ska lägga pengar på någonting vill jag ju (direkt eller indirekt) själv gynnas av det; hur skulle jag gynnas av att betala för en skiva jag inte tycker om? Som du säger är det ju en chansning, men om jag laddar ned skivan gratis först så chansar jag ju utan att betala pengar, vilket betyder att den enda förlusten är att Cynic inte får mina pengar, som jag inte ens tycker de förtjänar, eftersom att betala pengar till dem inte skulle gynna mitt egenintresse.
Sedan är det ju faktiskt så att fildelning i stor skala har funnits i tio år nu, och jag ser ingen minskning av högkvalitativ musik alls. Nu är jag inte tillräckligt gammal för att ha någon personlig erfarenhet av musikbranschen innan ungefär 2004 (då jag började lyssna på musik ordentligt). Band som inte ens fanns för tio år sedan har kommit upp och blivit allmänt kända, band som fanns har lyckats leva vidare, pengarna svenskar spenderat på musik har ökat… Jag kan inte riktigt se hur fildelning har skadat musikbranschen. Kvaliteten på musiken som släppts är svår att bedöma, då det är en väldigt subjektiv fråga (personligen tycker jag att musiken på 90-talet rent generellt var mycket tråkigare än musiken på 00-talet, även om jag inte på något sätt hävdar att det är fildelningens förtjänst).
Jag tycker också att med ”mitt sätt” är det störst chans att konsumenternas pengar går till rätt artister – det blir lite på samma sätt som gatumusiker: de spelar och om jag gillar ger jag dem pengar, bara det att det inte är livemusik på gatan, utan redan inspelad musik på internet.
Smakprov i form av enstaka låtar är nog så bra; jag har köpt flera skivor baserat på låtar som följt med Sweden Rock Magazine och Close-Up Magazine, men om man utan att någon förlorar någonting på det kan få hela skivan som smakprov, är inte det bättre?
P.S.
Även om vägen kanske är lång med mitt sätt i det här fallet med Cynic får man jämföra med alternativet; om jag hade valt ditt sätt hade jag läst vad du skrev, blivit lite intresserad av att höra bandet, lyssnat på ett klipp på Youtube eller liknande (om det ingår i ditt sätt), och sedan kommit fram till att det inte är värt femtio kronor att köpa en skiva med ett band jag uppskattar en låt med. Jag hade alltså inte spridit det vidare till någon, inte köpt någonting och inte hört deras musik.
Och även om jag hade uppskattat det så pass mycket att jag köpte skivan för femtio kronor och tyckte den var bra hade chansen att jag genererat fler lyssnare minskat, då femtio kronor är för mycket pengar för många för att ”bara testa”. Detta hade i sin tur gjort att om Cynic kom och spelade i närheten av där jag bor hade de fått lite färre konsertbesökare.
Nu är detta rent hypotetiskt, och ingenting som är empiriskt bevisat att det skulle ske, men jag ser det som en trolig möjlighet att något liknande skulle ske.
Vad tror du då Cynic skulle tjäna mest på, ditt eller mitt sätt?
Jag kan inte heller se att fildelningen har skadat musikbranschen ännu. Det är framtiden som oroar mig. Jag vet faktiskt inte vad som skulle vara bäst, ”ditt” sätt eller ”mitt” sätt. Som du säger är det svårt med empiriska bevis, men jag fortsätter att hålla mig till lagen så länge och hoppas på att branschen och kreatörerna kommer på bra lösningar för oss båda. Vi får helt enkelt hoppas på det bästa!
Tack för dina intressanta synpunkter!
Känns som en bra avslutning på ett intressant meningsutbyte. Personligen tror jag att om fildelning skulle skada musikbranschen skulle det redan ha märkts. Jag vet inte heller vilket av våra sätt som är bäst, men uppenbarligen passar ditt sätt dig bättre och mitt sätt mig bättre.
Tack själv för en intressant diskussion!