”Matakuten” i TV4 har satt fokus på skolmaten, vilket är på tiden! Nu ska man kunna betygsätta sin skolmat på Livsmedelsverkets hemsida. Tack och lov verkar det inte bara handla om subjektiva smakupplevelser: ”Andra saker som påverkar betyget är bland annat variations-rikedomen på salladsbordet, salladsdressingens fetthalt och vilka drycker som erbjuds.” (DN)
Som jag tror att jag skrivit någon gång tidigare tycker jag ofta att skolmaten är OK rent smakmässigt, men är oroad över näringsvärdet och att eleverna ofta ratar maten av olika anledningar. Miljön i matsalen är en viktig faktor. Det händer att man som pedagog helt enkelt inte orkar vistas i matsalsmiljön, vilket innebär att det blir färre vuxna i matsalen, vilket i sin tur medför en ännu stökigare miljö. Att man dessutom ska betala för arbetet det faktiskt innebär att äta med barnen är minst sagt lite underligt. Södermalms förskollärare har fått nog och ”matstrejkar” läste jag i DN… Ska verkligen ”rättvisan” behöva ha dessa konsekvenser? Är kanske även skolmatens kvalitet och utformningen av dess servering ett område för den nya Skolinspektionen?
Christermagister 
Skolmaten speglar ofta engagemanget både från personal, kommun och elever. Om man inte accepterar skitmat kommer skolan att tvingas göra bättre. Min lille 9-åring går på en skola norr om STockholm, en friskola utan religösa förtecken. MAten lagas där av ett par som har maten på entreprenad. Fantastiskt gott och vällagat, trevlig miljö, underbart glada barn som älskar både mattant och kock. Det är inte isolerat till näring, utan en helhetsupplevelse.
DET GÅR OM MAN VILL!
För lata svin är marken alltid frusen.
Skolmaten är smaklös, färglös och gjord av människor utan stolthet för sitt yrke! Det är min fulla tro. Jag älskar att laga mat men inser att den som många gånger lägger ribban för hur den ska smaka är den som inte tål något tyvärr. Jag säger inte att man kan hjälpa om man är allergisk mot mjölk eller gluten eller vad det än må vara, MEN det betyder INTE att alla vill äta specialkost! Vår stroganoff tillexempel är ett vidrigt sådant… den är rödaktig, och så långt är det ju väl. Men sedan kommer det värsta… Den innehåller inte ett uns av mjölkprodukt, är garanterat gjord med någon form av arrowrot som förtjockningmedel då såsen är ketchuplik men med en transparent touch! Den är slemmig i munnen, smakar redning och ketchup är så långt i från en stroganoff man över huvud taget kan komma! Men ett par burkar cremefraiche, god tomatpuré, stekt lök och en gäng kryddor och fond så skulle skolan korvstroganoff vara ätbar. MEN nu är den sönderanpassad och på gränsen till vad jag kallar mänsklig föda! Skam och dagens ris till personal som varken kan krydda eller har vilja att protestera mot den usla mat som de själva är med och värmer och serverar!
Hälsar Sybarita som i princip slutat äta med mina elever på grund av detta!
Min son går hem och äter varje lunchrast. Har inget emot det. Hellre hemlagat än nödsnacks från närlivs för skolmat finns ej som alternativ.
Pingback: Ta fajten för pedagogisk lunch « Vardagspussel
Debatten om skolmaten har retat mig till vansinne!! Hur rätt är det att jämföra kattmat med mat, överhuvudtaget??
Man har olika förväntningar på mat. Om jag går på McDonalds förväntar jag mig en sak, om jag går på vägkrog förväntar jag mig något helt annat. Om jag går på gourmerestaurang är förväntningen en helt annan.
Det finns fantastiskt bra skolkök! Varför puffar man inte fram dem?? Att jämföra skolkök med skolkök hade väl varit rimligare. Visa de goda exemplen och ifrågasätt dem som är långt ifrån…
Att slänga i sig mat på 15 minuter för sedan skall nästa klass in, det hade ingen vuxen accepterat. Ljudnivån, stöket och en hel massa annat kan också diskuteras, men när det gäller maten, så skall den jämföras med annan skolmat, annars kan allt bli precis så galet som man vill när man redovisar.
Fritt ur hjärtat: Jag förstår vad du menar och visst är det ett billigt knep att jämföra med kattmat, men det fungerade ju… Att sätta fokus på skolmatens kvalitet var målet, och det lyckades man med. Däremot så tycker jag att man också kunde ha jämfört med en ”vanlig” måltid, och framförallt med dagsbehovet för växande barn och ungdomar.
Jag är långtifrån någon kostexpert, men jag är som sagt oroad över näringsvärdet i maten. Jag jobbade en gång på en skola där den första lunchen serverades kl 10 och högstadieeleverna åt kl 12. Maten var tillagad i ett storkök fyra mil bort och fraktades med lastbil (genom stadstrafik) i värmeskåp. När kan den maten ha blivit lagad och hur mycket näring fanns kvar kl 12?
Att ta lärdom av de bra köken är ju utmärkt, och just därför tänkte jag mig att Skolinspektionen kunde granska även detta område. De skulle ju få se en massa olika exempel och kunna överföra de goda erfarenheterna dit det behövdes. Dessutom har de makten att kräva en förändring där det är riktigt illa, inte bara föreslå…
Då är vi överens;-) Ville bara ha focus på rätt saker,,,