Betyg, ett lämpligt instrument?

betyg-aI kommentarerna till gårdagens inlägg skrev jag att jag skulle drömma om piska och morot för att fundera på om de fungerar som motivation i längden. Det var väl bara retoriskt förstås, för det vet jag ju redan att de inte gör! (För nytillkomna läsare vill jag förtydliga att jag talar om de nya betygen.)

”Björklund ångar på” skriver man i Svenska dagbladets ledarblogg, och visst gör han det. Men ångar han på åt rätt håll, eller rusar han som en blind tjur rätt in i väggen? Björklunds väg är piska och morotsvägen. Enligt min erfarenhet leder piskans väg till att individer lär sig finurliga sätt att lura den som håller i piskan, och att ta varje chans att motarbeta de mål som diktatorn har satt upp. Inte en bra förutsättning för ett förtroendefullt samarbete som leder till lärande mellan skolans pedagoger och elever. Morotens väg leder till individer som gör vad som helst för att få sin belöning. Den leder till att individer spenderar sin värdefulla tid och kraft på att lista ut vad morotsmästaren vill höra och se. Den leder också till att effekten av en utebliven morot resulterar i mer än en knorrande mage. En utebliven morot blir ett livsavgörande misslyckande som allvarligt minskar chanserna att man lyckas förtjäna moroten vid nästa försök.

Vill du ha mer vetenskapliga förklaringar utan floskiga metaforer till varför betygshetsen leder fel så läs de här två artiklarna: nr 1, nr 2. Visst har vi problem i skolan som måste åtgärdas, men att försöka skruva tillbaka tiden i skolan samtidigt som samhället i övrigt har gått vidare är meningslöst. Vi har gått ifrån ett samhälle som grundas på lydnad och skapat ett samhälle som grundas mer på inre motivation och ansvar, samma sak måste ske i skolan. Björn skriver mycket intressant om samhällets utveckling i förhållande till skolan. I bloggen Tysta tankar kan du sätta betyg på det nya betygssystemet.

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, flumpedagogik, Läraryrket, Pedagogik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Betyg, ett lämpligt instrument?

  1. Mats skriver:

    Jo det är något mystiskt över det här med betyg. vi talar om dem som vore det ett enkelt ”redskap” för att överföra information – men jag tror att betygen är vår tids religion som sammanfattar hela vår längtan efter kärlek, bekräftelse och framgång.

    Därför blir diskussionen så underlig. Under ytan skriker ett utsvultet barn som vill bli sett och få beröm. Kanske är Jan också ett sådant barn som nu vill ha beröm för att ha lyckats baxa skiten ända hit…

    Ha en skön helg!

  2. Hurra! säger jag i brist på tid… Väl rutet, hursom!

  3. Alltiallon skriver:

    Det var ett bra inlägg och tack för länkarna! Själv håller jag på att ”anpassa” mig till dessa betyg jag också då jag ska få dessa för första gången på en kurs sedan jag började att studera. Vi får väl se vad det innebär för betyg för min del…;-))

  4. Peter Midas skriver:

    Det finns bara ett sätt att få barn att lära sig. Genom lust. Det är drivkraften. Betyg kan bli drivkraft efter åk 7 eller så. Men lusten får aldrig försvinna. Men eftersom lärare som inte riktigt har ”nåden” ofta tar bort barnens lust, blir resultatet ibland lite magert.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s