”Sverige behöver fler elitskolor” skriver tre företrädare för Franska skolan i SvD. De har ingenting emot att Franska skolan kallas för en elitskola, men vänder sig emot att deras lyckade resultat skulle bero på klasskilnader. ”Sådana insinuationer känns rätt dammiga i 2000-talets Sverige.”
De blir förbryllade när någon säger att elitskolors lyckade resultat beror på att man har en högre andel barn med högutbildade föräldrar än i andra skolor. ”Antyder de att akademikers barn skulle vara mer begåvade än icke-akademikers och därför utgöra en så kallad elit? Så är det naturligtvis inte.”
Nej, så är det naturligtvis inte. I två meningar ger de sedan själva svaret på vad man egentligen menar när man säger att akademikers barn klarar sig bättre i skolan än övriga
– […] det är av stor betydelse för barnens utbildning att föräldrarna är engagerade i deras skolgång
– Med aktiva föräldrar är det också lättare att implementera en gemensam värdegrund i skolan.
Sedan anger man flera punkter som man tycker är viktiga i en framgångsrik skolas arbete, vilka jag fullständigt håller med om (jag hänvisar till ovan länkade text).
Grunden för att bygga en framgångsrik skola är alltså engagerade och aktiva föräldrar, och i det här inlägget tänker jag inte börja hacka på friskolor, privata skolor och ”elitskolor” för att de redan i starten har ett försprång genom att deras elever bevisligen har engegerade och aktiva föräldrar som gjort ett skolval. Jag inser att det inte är så konstruktivt…
Frågan är alltså i stället hur vi andra kan åstadkomma en liknande effekt? Hur får vi föräldrarna engagerade och aktiva? Hur ska vi göra för att de ska vara, och känna sig som, en resurs i arbetet? För att förklara vad våra mål i skolan är? För att bygga en gemensam värdegrund?
Det här är väl något man alltid funderar på, men vi måste fundera ännu mer! Vi måste hitta vägar att ersätta ”akademikerbarnens” fördelar när det gäller motivation, läxhjälp och engagemang hemifrån… Vi måste lyckas välkomna alla föräldrar i skolan, trots att de kanske inte kan läsa och skriva, eller har en helt annan värdegrund än den vi är vana vid.
Visst har friskolorna en del i den ökande segregationen, vilket jag skrivit om bl a i inlägget ”Friskolor och segregation”, och visst beror ”elitskolornas” framgång delvis på något man kan kalla klasskilnader, men det struntar jag i för tillfället. Nu vill jag fundera mer på lösningar efter de förutsättningar vi andra har, och det tackar jag skribenterna för!
P.S. Inlägget är inget annat än gratisreklam för Franska skolan anser vissa. Så cynisk är inte ens jag, men i så fall har jag bidragit…utgår arvode? 😉
Hej Christer!
Väldigt intressant inlägg du skrivit om elitskolor, speciellt eftersom du själv är lärare. Jag är väldigt intresserad av det här med elitskolor, och skriver faktiskt just nu på ett reportage om elitskolor i Södertälje. Det skulle vara jätteintressant att få kontakt med dej och prata lite om det.
Skulle vara jätteglad om du vill mejla mig!