Skolinspektionen

Uppdaterat

På onsdag (1/10-2008) startar den nya myndigheten Skolinspektionen och den tillträdande generaldirektören Ann-Marie Begler presenterar sin programförklaring i DN. Låt mig först säga att jag är i grunden positiv till tätare och hårdare kontroller av skolorna. Jag är även positiv till möjligheten av bötesförelägganden eftersom skolorna nuförtiden bedriver en verksamhet i ekonomisk konkurrens. Jag vill dock problematisera och diskutera några punkter.

Jag börjar med ”bötesstraff för dåliga skolor” (DN). Det låter förstås hårt, men i Ann-Marie Beglers text tycker jag att det framgår att det är något som tas till efter flertalet varningar. Det är inga ”lapplisor” som ska åka runt och dela ut böter vid första tecken på en brist. Dessutom talar hon om att bötfälla skolans huvudmän, i de kommunala skolornas fall kommunen. Lärarfacken har i flera år förespråkat sådana sanktionsmöjligheter och välkomnar Ann-Marie Beglers utspel. ”– Det tycker vi är bra. Staten måste kunna ta kommuner som inte sköter sina åtaganden i örat. Vi har en läroplan som gäller för alla, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, till TT” (AB)

I dagens samhälle kan ju ”skolans huvudmann” vara en kommun, en ekonomisk- eller religiös förening eller en styrelse i ett aktiebolag, men huvudsaken är ju att det är huvudmannen som bötfälls. Inte den specifika skolan (vilket ju snarast skulle försämra utgångsläget) eller skolans personal. Jag tror faktiskt att personalen på plats i skolorna gör allt för att nå målen och för att följa lagar och förordningar på bästa sätt utefter sina förutsättningar, oavsett huvudmann. (Är det inte så finns det ju andra instanser som tar hand om tjänstefel.) Oroande nog kommer senare i texten meningen: ”Den nya inspektionen kommer i större utsträckning att rikta fokus mot rektorns och lärarnas ansvar”, men jag hoppas att den syftar på smärre brister i organisationen…

Alla barn och ungdomar har, oberoende av bakgrund, rätt till en skola som garanterar en likvärdig utbildning med hög kvalitet”, är inledningsmeningen i Ann-Marie Beglers text. Vad är ”en likvärdig utbildning med hög kvalitet”, undrar jag? Är det att alla elever bemöts med respekt och att de har rätt till delaktighet på sin skola? Är det att de har rätt till samma tid i skolan, med samma antal lärare per elev och att dessa lärare har samma utbildning? Ska de nå samma resultat efter avslutat utbildning? Ska de undervisas efter samma modell? En fin mening utan en självklar innebörd…

Vår inspektion ska inte bara handla om ifall skolorna följer det regelverk som styr skolan – även om det självklart är en viktig uppgift – utan också om undervisningens kvalitet. Vi ska tränga bakom den enkla beskrivningen för att på så sätt få ett bättre grepp om kvaliteten i det som skolan ger eleverna.” En fin intention, och jag hoppas verkligen att de lyckas! De pedagoger med mångårig erfarenhet som skickas ut för att tillbringa några veckor på skolorna… eller vänta nu! Hur ska det egentligen gå till? Och så har vi ordet kvalitet igen… Vad är egentligen kvalitet i skolan?

Fokus i alla inspektioner ska vara barns, elevers och studerandes rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Vi ska utgå från elevernas kunskapsutveckling och skolans resultat.” Jaha, det är alltså så enkelt. Det är betygen som ska inspekteras! Inga pedagoger som besöker skolorna, det räcker med ett gäng räknenissar som sitter på kontoret! (Men nu är du pessimistisk Christer! Ja, förhoppningsvis har jag fel…)

Elevens kunskap kommer att vara vår ledstjärna och vi kommer i våra inspektioner i högre grad att lyssna till och ta hänsyn till elevernas och föräldrarnas synpunkter.” Jaha, och intervjuer med elever och föräldrar…

Sedan skriver hon att matematikämnet ska specialgranskas och jag blir mer och mer tveksam och upptäcker att jag skulle kunna skriva spaltmeter om det här, vilket jag inte alls har tid med! Jag avslutar därför helt abrupt och tar tag i det jag borde göra i stället! Mina avslutande frågor blir dock: Varför finns aldrig lärarna med i kvalitetsarbetet? Varför ska det alltid sluta med att det är detaljerna och ytan som inspekteras? Varför inte verkligen gå på djupet? Varför inte göra något grundligt för en gångs skull?

Uppdatering: Ett bra exempel på ett tillfälle där det kan vara lämpligt att bötfälla skolor (eller i alla fall hota med det) är väl när de brister i handikappanpassningen. Det finns liksom bara ekonomiska skäl att inte handikappanpassa, och då måste det vara minst lika dyrt att låta bli. Det kan ju inte vara en slump att Socialdemokraterna går ut och talar om att de vill ha fler lärare i dag… Marie Granlund, socialdemokraternas skoltalesperson, sa i dag:

”– Den borgerliga regeringen vill mäta och sortera ut, men vi vill utvärdera och satsa.” (SvD) Ganska slagkraftigt måste jag säga…

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Detta inlägg publicerades i Debatt och politik, Läraryrket, skolpolitik och märktes , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s