Var skolan bättre förr?

Debatten om Björklunds bild av skolan och rasar vidare. Forskare ”ber Björklund att upphöra med sin högröstade och onyanserade skolpolitik baserad på tro. Björklund bör ta sin roll som rege­ringsmedlem på allvar och utgå från systematiskt framtagen kunskap.” (SvD) Men Björklund struntar i skolforskare. När sveriges betygsforskares resultat redovisas för honom svarar han obekymrat ”-Helt fel”. (Sydsvenskan) Han ger i stället skolverket i uppdrag att ta fram ny statistik, vilket gör att han KU-anmäls: ”- Det här är ett uttryck för ministerstyre. Han försöker rädda sitt eget skinn genom att beställa statistik från Skolverket. Det tycker jag är ytterst anmärkningsvärt utav en minister, säger Rossana Dinamarca (v), ledamot i utbildningsutskottet”. (SvD) Bloggen Alliansfritt Sverige skriver mer detaljerat om det här och länkar Er vidare genom ett par läsvärda inlägg.

    Jag tänkte i stället öppna upp diskussionen om skolans utveckling utifrån en ledare i SvD av PJ Anders Linder. Han skriver att den svenska skolans kunskapsresultat trots allt försämrats och att ”Björklund förtjänar den djupaste respekt” för att ha fört in ämnet i debatten. Trots att jag inte tycker att vare sig Björklunds uttalanden eller ”lösningar” förtjänar respekt så håller jag självklart med om att det är viktigt att frågan om skolans utveckling finns med som en huvudpunkt i den politiska debatten.

    Så varför sjunker kunskapsresultaten i de olika undersökningarna? Var skolan bättre förr? Var den svenska skolan bättre förr? Är det skolsystemet det är fel på, eller beror de sjunkande resultaten på förändringar inom andra områden? Inom de skolområden där de svenska resultaten färsämrats mest (matematik, naturvetenskap och läsförmåga) försämras nämligen resultaten över hela Europa. Är det kanske undersökningarna som mäter ”fel” saker? Mäter de relevanta kunskaper?

    Jag tror ju att en stor del av förklaringen ligger i att vi medvetet utbildar eleverna på ett annat sätt i dag, med ett annat mål i sikte. Skolan har gått från att vara en korvstoppande kunskapsförmedlare till ett forum för skapandet av ”demokratiska samhällsmedborgare” och kunskapssökande, källkritiska individer. Kan ”kunskaperna” som eleverna då tar till sig mätas i internationella undersökningar? Har man t ex mätt hur förmågan i att självständigt hitta relevant information om ett ämne har förändrats över tiden?

    Att kunskaperna i matematik och läsförtåelse försämras tror jag har med en förändring av samhället att göra. Vi löser uppgifter med hjälp av helt andra hjälpmedel i dag än för några år sedan, och vi tar till oss information på nya sätt. Vilken kunskap behövs egentligen i dag?

    Jag vet inte vad som är ”rätt” eller ”fel”, lämpligt eller olämpligt, i det stora hela, men jag är ganska säker på att ett nytt betygssystem, eller ökade befogenheter till bestraffning av eleverna, inte är lösningen.

    Vad tror ni? Var finns förklaringen, och vad bör vi förändra? Vilken sorts elever vill vi fostra?

Jag bjuder på en del av en text om hur en skolelev skulle vara, från 1861:

Sitt ej och bliga hit och dit i skolrummet, icke gäspa eller sträck dig, sväng ej med armarne eller lägg dem på din kamrats axel, lek ej med fingrarna.

Kommer någon person in i skolrummet, stig upp och buga dig, sätt dig genast ned igen och gör hvad du skall och se ej vidare på honom, utan om läraren gifver dig löfte därtill.

När du går till eller ifrån skolan , så skrik icke, eller för något oväsen med dina kamrater eller om du möter någon; tala heldre om för hvarandra hvad som är lärdt i skolan om dagen. Det är roligare än skrika och knuffas, och tänk så vackert det är att gå tyst och stilla.

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Detta inlägg publicerades i Debatt och politik, flumpedagogik, Läraryrket, skolpolitik och märktes , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Var skolan bättre förr?

  1. Lars skriver:

    Jag tycker texten från 1861 är klockren. Istället har vi nu ouppfostrade generationer som bara tänker på sig själva.

    (S) respons på detta är att sänka kraven vid diverse antagningar istället för att öka kraven i tidigare instans.

    Hejdå, Nobelpris till Sverige i framtiden.

  2. Skolan var bättre förr. Det har inte alls med det Du tar upp att göra, eftersom det är resultatet av den verkliga orsaken.

    Den verkliga orsaken hittar Du om Du jämför böckerna för de första fyra årskursen under 1920-talet, 1950-talet, 1970-talet och nu. Kraven har undan för undan sjunkit. Den svenska kunskap som en elev under 1910-1940-talet skulle ha när de gick i trean, vad som lästes och vilket språk som användes, vad som lästes i ämnena matematik och naturkunskap, med böcker från senaste 30 åren, så ser Du snabbt att det som krävdes för att få B (godkänt) före 1950 var samma som idag krävs för godkänt i 7:an.

    Även vi som gick för senare Prof Eve Malmqvist(rektor) när Grundskolan provades fyra år före den genomfördes hade matematikböcker i 7an-9an där det vi fick lära oss om vi jämför talen och svårighetsgraden idag används första året i många gymnasieböcker.

    Eftersom kraven sänktes gjorde förändringen i undervisningsmetod och att speciallärarna försvann alternativt glesades ut att vi lämnade de duktigaste utan att sporra dem samtidigt som vi inte tidigt nog satte in resurser för att stimulera de som har svårast att knäcka läskoden och mattekoden!

    Jag är SO-lärare. Det jag själv och mina klasskamrater lärde oss om andra länder var att vi lärde oss om alla länderna. Vi fick arbeta med statistik, jämförelse mellan Sverige och andra länder, nuvarande böcker i Geografi är urvattnade och saknar i sig mycket viktig kunskap om samband och ländernas historia. Det är självfallet viktigt med behöriga lärare som kan historia och geografi för att kompensera för detta. Men ännu viktigare är att eleverna idag oftast får mycket urvattnade texter i andra ämnen också. Språket blir torftigare.

    Själv har jag aldrig haft svårt att läsa, men är dyslektiker när det gäller att skriva. Var har Du stimulering av läsförmågan samtidigt som Du har mängder av övningar i att skriva idag. Sällan.

  3. Peter Ingestad skriver:

    ”Så varför sjunker kunskapsresultaten i de olika undersökningarna?”

    Det har väl att göra med sociala förändringar, ökande klassklyftor, migration, språksvårigheter etc. Skolan måste ses i sitt sammanhang. Eftersom tendensen är densamma i andra länder torde skillnader i pedagogik ha begränsad betydelse. För övrigt säger inte skolreultaten dragna rakt över särskilt mycket. Jag misstänker att de välbeställda eleverna presterar lika bra som alltid, och det är vad som räknas bland dem som har makten, vilket man talar tyst om.

  4. Pingback: Skoldebattens nya kläder « metabolism

  5. Peter Ingestad skriver:

    Förresten ärfrågan underligt ställd. ”Var skolan bättre förr”? Det produktiva vore väl att se till famtiden med begagnade nytillkomna möjligheter och rön. Att förorda en återgång till hopplöst ineffektiv katederpedagodik (med sin bundenhet till realtid) är rätt och slätt skitlöjligt.

  6. Inga M skriver:

    Fånig fråga huruvida skolan var bättre förr. Ja, jag tror att skolan som vi hade för 100 år sedan på många sätt var bättre anpassad till det samhälle den tidens barn skulle växa upp i; sitt still, var tyst om Du är underklass, lär Dig Bibeln och Katekesen, lär Dig sy, slöjda, odla och allt om växterna runt huset. Men skolan idag är inte anpassad till det samhälle barn ska ut i nu, varför i all världen måste alla kunna tälja i trä och sticka och virka i början på 2000-talet? Det känns som en unken doft från gångna tider att ägna så stor del av skolans resurser till denna hobbyverksamhet.

    Men det som framgår i undersökningarna är att eleverna själva upplever skolan för stökig och orolig. Det borde vi göra något åt. Och att gymnsieskolan har mer eller mindre havererat borde vi också göra något åt.

  7. christermagister skriver:

    Tack för alla bidrag till debatten!

    Lars och Inger: Ja, skolans krav på elevernas uppförande och lydnad var högre förr, och kännedommen om det som då kallades kunskap är lägre nu. Men som sagt, är det lydiga individer med detaljkunskaper i de olika ämnena som vi behöver i dagens samhälle? Elevernas språk blir torftigare och läsförmågan sjunker, och ingen skulle bli gladare än jag om eleverna läste mer skönlitteratur och utvecklade sitt språk, men kommer de att behöva den färdigheten? Upplevelsen hos eleverna är att de inte har någonsomhelst nytta eller glädje av att läsa skönlitteratur, och hur ska man då motivera dem? Är det skolan som blivit sämre, eller försöker den bara anpassa sig till det rådande samhället?

    Peter och Inga: Frågan ”var skolan bättre förr?” är ställd i relation till att man tolkar sjunkande kunskaper inom vissa områden som att skolan har blivit sämre. Min fråga är egentligen om de kunskaper som man mäter är de relevanta. Är det inte relevanta kunskaper som mäts så kan ju mycket väl resultaten sjunka, trots att skolan blivit bättre, ja, det är kanske t o m nödvändigt att det är så? Men det tror jag att ni förstår. Det verkar så, och jag håller med Peter om att de sociala förändringarna i samhället är en viktig förklaring och att det är ”skitlöjligt” att ”förorda en återgång till hopplöst ineffektiv katederpedagodik” och Inga om att skolans ämnen måste anpassas bättre till dagens samhälle.

  8. Janne skriver:

    ”…man tolkar sjunkande kunskaper inom vissa områden som att skolan har blivit sämre. Min fråga är egentligen om de kunskaper som man mäter är de relevanta. Är det inte relevanta kunskaper som mäts så kan ju mycket väl resultaten sjunka, trots att skolan blivit bättre, ja, det är kanske t o m nödvändigt att det är så?”

    Tror du slår huvudet på spiken här. Det är intressant att se hur debatten tagit en så dramatisk vändning efter att media äntligen ifrågasatt Björklunds retorik och praktik. Positionerna har blivit tydligare och Björklundanhängarna ljudligare. Monologerna (våra och deras) verkar vara på väg att bli dialoger…

  9. Josef Boberg skriver:

    Hmmm… – Måhända känner Du till vad Einstein lär ha sagt på sin tid ?

    ”Det enda som stör mitt lärande är min utbildning !” Han sa också att utbildning: “Är det som återstår – efter det att man har Glömt allt man har lärt sig i skolan !” Därtill så lär Einstein också ha sagt att: ”National-Ism är en sjukDom !”

    Men i o f s kan det ju måhända vara lite åt hållet kul att Björklunds-plugga, kanske… 🙂

    Så det är måhända ej ENBART propaganda-minister Björklund – ”som är ute på åtta famnars djupt vatten – utan att kunna simma”, kanske… 🙂

    Mer om det här i sak – i mitt mer än 67-årade livsperspektiv sett i vart fall – på
    http://josefboberg.wordpress.com/2008/02/16/wara-lekaminas-i-kott

  10. Donald skriver:

    Dagens skolungdom är inte ett dugg mindre genomsnittsintelligenta än ”förr”. Däremot är den rena kunskapen sämre än på 60 o 70-talet. Med mer ”onyttig” kunskap får man ett bredare och djupare spektrum i olika frågor. I ”Mein Kampf” förespråkar Hitler den riktade kunskapen och att man ska sålla bort allt onödigt vetande. Vem ska då bestämma vad som är onödigt vetande? Vad är onödigt vetande? Är det att i en politisk diskussion ha historiska kunskaper om diverse styrelseskick och att kunna argumentera utifrån kunskaper i samhällskunskap, geografi , viss matte, svenska m.fl. ämnen? Har man mindre kunskap är man en lydigare samhällsmedborgare för då ifrågasätter man inte idiotiska beslut och förtryckande lagar.
    För det är ju ett gammalt talesätt att kunskap ger makt. Makt över sitt eget framtida liv bl.a.
    Och en sista liten fråga, varför ska barnen lida för era vuxna pedagogiska experiment? Varför är ni vuxna så paniskt rädda, för jag kan inte se det på annat sätt, att ställa krav och lära ut?
    Medtanke på ovanstående bokhänvisning vill jag tillägga att jag är en 48 årig arbetare som tycker mycket illa om rasism och den enfaldiga främlingsfientligheten.
    Fast Björklund har totalfel när han påstår att ungdomen skulle vara stökigare idag än när han och jag växte upp. Jag och mina kompisar var värre och skolmiljön överlag var hårdare då.

  11. Pingback: SVD:s ledare hyllar en minister som förvränger fakta | Kulturbloggen

  12. Göran Wassenius skriver:

    Den stora försämringen inträffade årtionena före 1990. Inte så märkligt, när reformerna prioriterade ned uppgiften förmedla kunskaper o färdigheter. Du har en poäng i att det har skett försämringar också i andra länder. De som är ansvariga för den förda politiken (och dit hör universitetens pedagoger) har hela tiden förnekat att det skett försämringar. Inte att undra på att Scherp /Ekholm hör av sig nu! Jag reagerar mot att de hävdar att vi som är kritiska till utvecklingen försvarar upprapade katalogkunskaper, ytkunskaper, medan de förordar djupkunskaper. Det är fel! Jag har skrivit flera debattartiklar om detta o lagt ut några på min blogg.

  13. christermagister skriver:

    Donald, min upplevelse är också att det var hårdare och stökigare i skolan förr.

    Göran, de försämringar som Björklund hänvisar till har skett de senaste 10-15 åren.

    Vi måste nog skilja på långsiktiga förändringar, vilka jag tror beror på samhällsutvecklingen i stort, och på kortsiktiga försämringar, som jag tror till största delen beror på den neddragning med 40% av anslagen till skolan som gjorts sedan slutet av 80-talet.

  14. thebe skriver:

    Kunskaperna i matematik och svenska blir bara sämre och sämre, det är helt tydligt bland nyutexaminerade civilingenjörer t ex. Jag tror du har en poäng i att det beror på förändringar i samhället, andra mål. Det man inte tycks ha förstått är att matematik och språk är grundläggande kunskaper för precis allting annat, oavsett vilket samhälle man har. Det är inte kunskaperna i sig som är intressanta, det är det man tränar med dem, förmågan att tänka, analysera, lösa problem och dra korrekta slutsatser. Skolan skrämmer barnen tidigt för matematik, matematik är svårt och ett ämne för nördar. Asocialt.

    Skolan lyckas inte förklara för min son varför det är nödvändigt att skriva, som han ser det, meningslösa sammanfattningar av texter han redan memorerat och begripit innehållet i. Det fick jag göra. Och jag har inget emot det, men tänk de barn vars föräldrar inte heller ser poängen med att skriva texter?

    Lösningen på skolans problem är att dubblera lärarnas löner, samt ställa större krav på eleverna (kunskapskrav). Båda åtgärderna talar om att skolan är viktig. Och skulle öka konkurrensen på lärarutbildningen. Det vore bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s