Regeringens utredning om bostadsmarknaden rör upp häftiga känslor hos många, och väcker frågor hos mig. Jag trodde att det här var enkelt! Jag trodde att jag hade min åsikt klar! Jag skrev t o m i ett tidigare inlägg om marknadshyror där man hävdade att höjda hyror skulle ta bort köerna:
Men hallå! Vad händer med dem som redan bor där? Ni tänker alltså tvinga folk som bott i sina lägenheter i 20-30 år att flytta för att köerna ska minska? Skitsnack! Ni kan inte vara så korkade! Ni är snarare beräknande och onda! Säg vad ni menar: ”Bort med pöbeln och låt dem som är värda lite mer bo i de attraktiva områdena!”
Nu har jag läst lite mer, och funderat, och saken är inte lika klar längre. En faktor att räkna med är ju att höjda hyror skulle göre det lönsamt att bygga nya lägenheter, och därmed skulle utbudet öka och priserna stabiliseras… Men det hjälper ju inte de stackare som bor i lägenheterna nu! Att hyrorna ”endast” ska tillåtas stiga 5% per år är ju ingen tröst! (DN) Om hyresgästföreningen har rätt och hyrorna slutligen har fördubblats (DN) så är det ju en tragedi för många… Hur många har råd med 5% höjning per år?
En annan sak som tas upp i debatten är att marknadshyror skulle slå undan benen för dem som sysslar med svartkontrakt (DN), men det måste väl ändå finnas bättre sätt?! Annars är ju lösningar som billig tobak och gratis knark också logiska…
Den här frågan är uppenbarligen inte så lätt att ta ställning till som jag trodde. Jag är ingen ekonom och vet inte riktigt vad de olika förslagen kommer att innebära, men vet någon det? Vissa hävdar att förslagen kommer att rädda hyresrätten och sänka bostadsrättspriserna (DN) och andra att det leder till ytterligare segregation och i stort sett samhällets undergång! (AB)
Det viktigaste för mig är att segregationen inte ökar. Vi kan inte tillåta att storstäderna bara är tillgängliga för de rikaste. Vi måste också se till att arbetskraften i landet kan vara flexibel, och det måste vara möjligt att studera i en stad utan att behöva bo 10 mil utanför!
Länkar till andra bloggar om: hyresrätt, bostadsrätt, bostadspolitik, hyresgästföreningen, marknadshyror, politik, alliansen, regeringen, segregation,
Christermagister 
Faktiskt inte en självklar fråga, men jag tycker nog att man skall vara mycket försiktig innan man avreglerar denna marknad. Försiktighet har hittills inte varit regeringens paradgren, så vi får väl se…
Dessutom finns det en grupp som jag inte vet om man skall ta hänsyn till i detta, och det är de som köpt hyreskontrakt för dyra pengar (i vissa fall tom belånat hyreskontrakten!). Om man avreglerar skulle man ju ta bort det mervärde som de betalt för, och deras ”investering” skulle bli helt värdelös. Egentligen tycker jag inte så synd om dem eftersom de själva satt sig i båten, men som bostadsläget sett ut i Stockholm (för det är väl där detta varit mest utbrett) så kan man ju mena att många inte haft något val, och man har väl i många fall inte räknat med (eller ens förstått att det var möjligt med) en avreglering som skulle komma att göra det svårt eller omöjligt att få tillbaka pengarna för hyreskontraktet.
Maggropen säger dock ännu så länge nej till en avreglering. Inte för att det är synd om de som köpt kontrakt svart, utan för att det skapar en ännu värre boendesegregation, och det är inte vad det här landet behöver. Kan hända att det inte kan bli så mycket värre med segregationen i Stockholm, men i många andra städer (som i Göteborg) tror jag att det kommer att bli ganska mycket värre om man inför marknadshyror. Rätten till ett jämlikt boende är kanske inte lika självklar som rätten till en jämlik utbildning eller sjukvård, men jag tycker att boende är tillräckligt mycket en rättighet för att man skall ta det mycket varligt innan man kastar ut alla ”fattiga” från centrala stan!
Tillåt mig vara cyniker:
Oavsett om man avreglerar eller inte, så segregeras boendet.
Den reglerade bostadsmarknaden där hyran för en central lägenhet är densamma som motsvarande ute i periferin, innebär svartkontrakt.
Svartkontrakten i sin tur innebär att bara de som har råd att lägga ”rätt pengar” kan bo centralt — såvida de inte har turen att få ”ärva” en lägenhet från någon gammal familjemedlem.
Detta är det andra problemet med reglerad hyresmarknad — att omsättningen blir extremt låg, eftersom ingen frivilligt lämnar en attraktiv lägenhet utan där hyresrätter vandrar från led till led inom familjen. De kan till och med i praktiken stå tomma, eftersom det är mer attraktivt än att bli av med lägenheten.
Med en avreglerad marknad kommer å andra sidan hyrorna centralt att öka. I någon mån kommer det kompenseras av att hyrorna i periferin sjunker. En större diversifiering, men också stratifiering av hyresnivåer kommer ske.
Det som ändå talar för marknadshyror är att man betalar vitt, att man betalar rätt person och att omsättningen av läghenheter ökar. Dessutom kommer det bli mer attraktivt att bygga hyresrätter.
Den svenska bostadsmarknaden fungerar inte — vad som helst är bättre än den situation som råder.
Anders: Min magkänsla säger också att det är helt fel väg att gå, men de som betalat svart har sig själva att skylla. Det är en risk de tagit.
Marcus: Jag håller med om att det inte är bra nu, men jag är rädd att det kan bli värre… Det måste ju finnas bättre sätt att lösa problemet på?
Det handlar ju inte bara om rätten till en bostad för individen… Ser man det större så handlar det ju om att samhället behöver folk på rätt ställe… Vi har ett behov av att folk kan flytta till staden för att arbeta och studera, eller hur? Hur ska samhället annars klara behovet av utbildad arbetskraft i den globala konkurrensen?
bok:
http://www.sutare.se
Här behövs inte magkänsla, här behövs fakta och logik. Elementär mikroekonomi visar att varje reglering av en marknad skapar välfärdsförluster. I detta fall är förlusten ett antal hyresrätter som aldrig byggs. Hyresreglering minskar incitamenten att bygga nytt och skapar dessutom en uppblåst efterfrågan på boende i innerstäderna hos människor som fått för sig att det är en mänsklig rättighet att ha ett stort, billigt boende innanför tullarna, nära generösa grönområden och med gångavstånd till allt. Och om inte marknaden bygger dessa våningar, så får väl skattebetalarna ute i landet göra det. Elitistiskt eller intellektuellt pinsamt, välj själv. Bara för att man så gärna VILL bo i innerstan och för att dumma, historiska politiska beslut har gett en möjligheten, så rättfärdigar det inte att fortsätta med idiotin. Ut med faster Agda till förorten, in med unga, välutbildade människor som jobbar och drar in pengar. Det är varje generations skyldighet att göra plats och flytta på sig när nästa kommer. De flesta är förlorare på hyresregleringen, och de som är vinnare har varit vinnare så länge att de banne mig inte kan klaga när ett orättvist system försvinner.
Vad gäller byggande är det viktigt att komma ihåg att byggandet av bostadsrätter och egnahem inte på långt när lyckas mätta efterfrågan trots fri prissättning. Kan det ha att göra med att kommunerna inte frigör mark för byggande, att vi har endast ett fåtal byggherrar (oligopol) och långdragna planprocesser? Eller varför fungerar inte den fria marknaden? Eftersom det har funnits en enorm efterfrågan på bostadsrätter och egnahem under många år så borde ju efterfrågan ha ”byggts bort”? Problemet är alltså mer komplext än det först kan verka.
Det som ändå byggs blir ju trots allt bostadsrätter och egnahem eftersom betalningsviljan för dessa är högre pga räntebidragen som ju ökar betalningsförmågan med 30%. Egnahem och bostadsrätter drar nytta av räntebidragen, men i hyresrätten har dessa tagits bort årsskiftet 2006/07. Självklart byggs det därför få hyresrätter idag!
Ibland kan det vara lite lurigt att skilja på nyliberalt besmittade (=känslokalla och korkade) argument och på ironi…
”Ut med faster Agda till förorten, in med unga, välutbildade människor som jobbar och drar in pengar. Det är varje generations skyldighet att göra plats och flytta på sig när nästa kommer.”
Javisst! Vi flyttar alla som gått i pension, och de som inte är produktiva eller på andra sätt önskvärda, till speciella städer i utkanten av samhället! Kanske kan vi hitta på någon liten arbetsuppgift åt dem som ingen annan vill utföra, och om de inte längre kan utföra ens den lilla uppgiften så… Vilken lysande idé! Att ingen kommit på det förut! … Eller har man det?
(…ironi…)
Pingback: Skolan och segregation « Christermagister
Ställer mig tveksam till regeringens särskilde utredares rapport om hyresrätten. Att fördriva folk från sina hem kan knappast vara en bra politik ens i fredstid, för att citera Bo Lundgren men då det gällde fastighetsskatt.