– I den takten skulle det ta 109 år för lärarna att komma ifatt andra yrken med jämförbara utbildningar men mycket bättre löner, konstaterar Lärarförbundets Eva-Lis Sirén. (DN, LN)

Länkar till andra bloggar om:
skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, lärare, lärarlöner

Japan är så härligt annorlunda!

Där säljer till exempel inte bara hologrammet Hatsune Miku med den datagenererade rösten skivor, hon fyller även konsertlokalerna! (Läs mer i Sydsvenskan)

Länkar till andra bloggar om: Japan, Hatsune Miku

– Ingen hade protesterat om en tjej hade spelat Jesus i ett julspel.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skoldebatt, Lucia

Eleven sa fortfarande ingenting och såg fortfarande frågande ut, men en av hans kompisar vände sig till honom och sa:
-Ta det lugnt, det blir riktig mat snart, det är så svennarna äter…

Det är svårt att nå upp till originalet i skolmiljön, men ganska fint hade vi det i alla fall!

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, Nobelfest

Det är inte så att jag tycker att man måste ha en flashig fest. Om jag någonsin gifter mig har jag gärna grillfest utomhus, men McDonalds – aldrig!

Länkar till andra bloggar om:
Fototriss, foto, fotografi, fotografering, fotobloggar, fotoutmaning

En symbol för rättsstaten och demokratin? Det är väl tvärt om?!
Monarken ärver sin titel och står över lagen…

Länkar till andra bloggar om: kungen, monarki

Bildlänk

Genom en artikel på SR fick jag upp ögonen för Skolväsendets överklagande-nämnd. På deras sida finns enkelt överskådlig information om de nya reglerna för överklagande, länkar till de lagar och regler som styr skolan och dessutom vägledande beslut som ytterligare förtydligar vad som gäller.
….Toppen både för föräldrar som är missnöjda och för oss som dagligen kämpar för att göra rätt!
.

Hör jag dig fundera på vilken artikel som fångade mitt intresse? Jo, den om att skolan inte får skära ner på stödet till eleverna på grund av minskade ekonomiska resurser. (Länk)

Länkar till andra bloggar om:
skola, skolan, utbildning, Skolväsendets överklagandenämnd

Numera använder man nämligen den gemensamma benämningen ”skolväsendet” om förskolan, skolan och fritidshemmet och dessutom tycks man benämna all verksamhet ”undervisning”, vilket kan vara orsaken till förvirringen. Ännu ett exempel:

I morgon ska en interpellation av Mikael Damberg (S) till utbildningsminister Jan Björklund (FP) besvaras. Frågeställningen är om utbildningsministern ”är beredd att ompröva sitt ställningstagande och starta arbetet med legitimation också för fritidspedagoger” och i texten hittar jag följande uttalande:

fritidspedagogerna tar ansvar för att planera och genomföra viktig pedagogisk verksamhet i skolan.

Syftar Mikael Damberg i det här fallet på verksamhet som sker under skoltid och som  ingår i timplanen; en del av elevernas ”minsta garanterade undervisningstid” i ett ämne?
Eller syftar han på den pedagogiska verksamheten på fritidshemmet, efter skoltid?
Och vilken sorts legitimering är det egentligen fritidspedagogerna kämpar för? En legitimering för att bedriva undervisning inom den obligatoriska grundskolan, inom timplanen, eller en legitimering för att kvalitetssäkra sitt verksamhetsområde inom fritidshemsverksamheten, utanför timplanen?

I interpellationstexten skriver Damberg också ”För de barn som har svårast att nå målen i skolan skulle en utveckling av fritidshemmen betyda allra mest samtidigt som det naturligtvis skulle gynna alla barn”, vilket återigen lyfter frågan från mitt förra inlägg: Hur hanterar vi det faktum att skolväsendet numera inkluderar både förskola och fritidshem; verksamheter som inte alla har tillgång till och som är avgiftsbelagda?

Uppdatering: Följ debatten här

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, fritidspedagog, fritidshem

När jag först läste om fritidspedagogernas kamp tänkte jag: ”Ta det lugnt, man får väl ta några reformer i taget. Det är ju inte som att legitimeringen av lärare och förskollärare innebär någon omedelbar statusförändring”, och så tänker jag fortfarande när det gäller legitimeringen. Däremot fick jag genom en artikel häromdagen upp ögonen för den mer bekymmersamma delen i det hela – behörighetsförordningen. Jennie Sundin är en av de fritidspedagoger som tagit kampen ett steg längre och startat en aktion för att få fritidspedagoger att skriva till CSN och kräva att deras studieskulder avskrivs och betalas tillbaka. (LN)

– För att regering och riksdag retroaktivt har ogiltigförklarat vår utbildning genom skrivningarna i skollagen och behörighetsförordningen. Vi får finnas på fritidshemmen men inte ansvara för undervisningen där.

”Vänta lite nu”, tänkte jag, ”att de inte får ansvara för undervisningen i skolan är ju klart och ingen nyhet, men för verksamheten på fritidshemmen efter skoltid måste de ju ansvara!?” Jag kollade upp Skollagen och där tolkar jag faktiskt 2:a kap §13-14 på samma sätt som Jennie Sundin: att fritidspedagoger ”får finnas” på fritidshemmen men inte ansvara för verksamheten där.

13 § Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. [...]
14 § Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.

Kan någon förklara hur fel vi tolkar texten, för så kan det väl inte vara?
Är det tolkningen av betydelsen av ordet ”undervisning” när det gäller fritidshem som ställer till det? Jag tänker mig att ”undervisning” på fritidshemmet är all verksamhet, är det så att regeringen tänker sig att man på fritidshemmet har (eller ska ha) en klart definierad gräns mellan ”undervisning” och … något annat?

Lite bakgrundsinfo: Fritidshemmet styrs av skollagen (kapitel 1-6 samt 14) och ska dessutom tillämpa del 1 och 2 av läroplanen för grundskolan. (Skolverket)

Och en fundering: Jag kan inte säga att jag har läst in mig speciellt noga på reglerna för fritidshem tidigare, men det känns som att verksamheten nu fått en mycket tydligare målstyrning och blivit en tydligare del av skolväsendet. Hur hanterar vi då det faktum att inte alla elever går på fritids? Att inte alla får gå på fritids och att inte alla har råd?
—————————————
Uppdatering: Jag har nu läst §20 i behörighetsförordningen, ”Utöver legitimerade lärare eller förskollärare som avses i 19 § första stycket kan det för undervisningen i fritidshemmet finnas fritidspedagoger eller motsvarande”, och tagit hjälp av Maria Wennström (skolledare som skriver på FB-gruppen). Hon skriver: ”Utöver” ska tolkas som ”i stället för”! Alla med den ”gamla” fritidspedagogutbildningen kommer alltså att vara fullt behöriga att undervisa på fritidshem även från 2015 utan någon som helst vidareutbildning eller ”övervakning” av en lärare med legitimation. Tolkningen har kontrollerats och bekräftats som riktig av Skolverket.”

Det förefaller alltså som att fritidspedagogerna kan gräva ner stridsyxan och att endast min sista fundering är intressant just nu: Hur hanterar vi det faktum att skolväsendet numera inkluderar både förskola och fritidshem; verksamheter som inte alla har tillgång till och som är avgiftsbelagda?
———————
Uppdatering 2: En fortsättning av inlägget finns här

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, fritidspedagog, fritidshem

Skolverkets juridiska vägledning

Bildlänk

Skolflöden.se är ”en sida som samlar rss flöden från intressanta bloggar som på något vis har med skolan att göra”.

Här hittar jag många kända bloggare, men också några nya som det ska bli intressant att bekanta sig med. Sidan med bidrag från utlandet ser jag mest fram emot att botanisera i. Jag har länge tänkt att jag måste bli bättre på att leta upp bloggar från andra länder, och nu får jag ju hjälp med det! Tackar!

Som jag skrivit tidigare har jag förmånen att regelbundet passera en av Malmös graffitiväggar, så jag ramar väl helt enkelt in tre av dessa flyktiga konstverk som jag fångat med kameran.

..

Länkar till andra bloggar om:
Fototriss, foto, fotografi, fotografering, fotobloggar, fotoutmaning, graffiti

Jag har ingen anledning att betvivla dessa uppgifter och siffror. Att ett skolsystem där det medför ekonomiska fördelar för den som sätter höga betyg drabbas av betygsinflation är inte så konstigt, och att bedömningen av elevernas prestationer skiljer sig mellan olika lärare även om inga ekonomiska baktankar påverkar är inte heller konstigt.

Så är det nämligen när det är förmågor som ska bedömas.

Jag läser i Metro att andelen elever som blir underkända på körkortsuppkörningen varierar beroende på vilken examinator som gör bedömningen. Variationen är ca 20 procentenheter inom en kommun och 30 procentenheter mellan kommuner, och jag tycker att det är ett rimligt antagande att det är minst lika stor skillnad inom skolans värld.

Det är nämligen  förmågor som ska bedömas, inte faktakunskaper.

Liksom Per Acke Orstadius tycker jag att vi borde sluta diskutera hur vi kan göra betygen ”rättvisa” eller ”rättvisande”; diskussionen borde i stället handla om ”hur meningsfullt det är att använda betygen som urvalsinstrument [...] Betygen har blivit till något av en helig ko, vars existens inte får ifrågasättas. Detta är märkligt, eftersom betygssumman inte säger något om vilka studenter som är lämpligast för de olika utbildningarna.”(SvD)

Jag har skrivit om det här så många gånger tidigare att jag inte orkar länka till alla inlägg, men här är två centrala inlägg: ”Se upp, dörrarna stängs”, ”Skriftliga omdömen”
————————–
Uppdatering: Jonas Vlachos i Sydsvenskan och ledare i SvD. I ledaren skriver man att skolorna och lärarna ” inte får fiffla” med betygskriterierna. När debattörer skriver sådant undrar man ju om de läst kriterierna? Det är ju inte som att vi behöver ”fiffla” med dem för att de ska vara öppna för tolkningar! Här är ett ofifflat betygskriterie för Svenska (läsning) i år 9:

(Eleven ska) ”utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.”

Tolkningsmöjligheterna är oändliga i alla led, några exempel:
- Vilka livsfrågor och omvärldsfrågor anser läraren är viktiga?
- Vad är ett välutvecklat resonemang?
- Hur låter man eleverna föra ett resonemang? Skriftligt, muntligt eller i en debatt?
- Vilka budskap kan läsas mellan raderna eller är dolda?
- Vad innebär ”olika verk” (antal eller genre?) och hur många måste eleven analysera på detta sätt?

Det borde vara uppenbart för alla att det inte finns någon som helst möjlighet att samtliga lärare ger eleverna samma förutsättningar och bedömmer på samma sätt utefter ett sådant kriterie. Rättvisa betyg är alltså en omöjlighet, med eller utan ”fiffel”.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, betyg, skriftliga omdömen,

När kommer de första lärarlegitimationerna att utfärdas då?

— Vi vet inte. Jag hoppas i slutet av året, men jag är inte säker och vågar inte lova något, säger Pia-Lotta Sahlström, projektledare för lärarlegitimationen på Skolverket.
Lärarnas Nyheter

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, Skolverket, introduktionsplatser, lärarlegitimation

Tänk er kaptenen
på en galeas, en hukarejakt,
en skonare, en brigantin,
en fregatt, en korvett, en snau
med molnet av segelduk över sig:
gaffel- och bomsegel,
toppsegel, stagsegel,
skothorn, fallhorn, halshorn

När det blåser till storm
kan han väl inte bara peka
med handen och ropa:
Ta ner dom där!

Det skulle se ut.

Snickaren har en låda med fackord
Muraren sina
och den som skall styra en stat
kan väl inte bara gasta i stormen:
Dom där sitter fel! Reva dom där!

Jag måste använda ord
när jag talar till er
Ni måste lära er ord.

Länkar till andra bloggar om: Ingvar Lundberg, Lars Forssell, dikter, visdomsord

Men hur var det nu med introduktionsplatser för #lärare? Någon kommun som har tänkt till om det? Tipsa gärna! #skolan #skollyftet #lärarleg—
LR Stud Ordförande (@FriedrichHeger) November 04, 2011

Friedrich ställer en högst relevant fråga på Twitter, för nu börjar det brinna i knutarna!
Skolverket skriver:

Lärare och förskollärare som har en examen daterad den 1 juli 2011 eller senare och som inte har arbetat som lärare eller förskollärare sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande före den 31 mars 2012 ska göra en introduktionsperiod om minst ett läsår på heltid eller motsvarande innan de kan ansöka om legitimation. Under introduktionsperioden ska den nyutbildade ha stöd i arbetet av en mentor. Rektorn respektive förskole-chefen är ansvarig för planering av introduktionsperioden.

Ska man lyckas anställa några nyexaminerade lärare eller förskollärare inför nästa läsår så gäller det nog att se till att man har en välplanerad introduktionsperiod förberedd och några lärare som är redo att ta på sig uppdraget. Det framgår av Skolverkets föreskrifter och kommentarer att det inte är ett uppdrag att ta lätt på för vare sig rektor eller mentor; här handlar det ju faktiskt om att kvalitetssäkra en yrkesexamen och att göra en bedömning som i högsta grad påverkar en människas hela framtida yrkeskarriär.

Mentorn ska enligt föreskrifterna ge individuellt stöd till läraren och regelbundet följa dennes arbete. Mentorn ska även uppmärksamma rektor på lärarens utvecklingsbehov och dokumentera observationer och samtal. Hur många arbetstimmar per vecka kan vara rimligt att vika till detta, fyra-fem? Kommer mentorsuppdraget att leda till högre lön?

Hur går diskussionerna på din skola/förskola?

(P.S. I mitt förra inlägg ställde jag frågan om någon har fått lärarlegitimationen utfärdad ännu, vilket jag misstänker att ingen har, och det påverkar även den här frågan eftersom mentorerna ska vara legitimerade enligt föreskrifterna.)

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, Skolverket, introduktionsplatser, lärarlegitimation

(Lämpligt nog har Hanna bakat kanelbullar åt mig i dag! )

Bokus

Länkar till andra bloggar om: A Song of Ice and Fire, Game of Thrones,

I dagens DN försöker Göran Hägglund kliva in på den skolpolitiska scenen.
Finns det plats för honom där?

Jag antar att han kommer att få utstå kritik i olika former av media för att han använder ett gammaldags språk (”karaktärsdanande”) och vänder sig till lösningar från en förgången tid (formella regler och straff). Hans konkreta förslag i texten (att lärarna ska få beslagta mobiltelefoner, ge skriftliga varningar och utfärda kvarsittning) är dessutom ett slag i luften eftersom de redan är genomförda.

På grund av att han antagligen kommer att få kritik nog från annat håll väljer jag att se positivt på hans sceninträde. Det behövs någon i regeringen som står upp för värdegrundsarbetet och inser att det är både viktigt och tar tid; ”För att uppnå både kunskapsmål och en god värdegrund behövs också tid och möjlighet att sköta sitt jobb.”

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, Göran Hägglund, kristdemokraterna, kd

Enligt myndigheten får en viss klädsel förbjudas endast om den påverkar ordningen och säkerheten eller om den förhindrar skolan att genomföra sitt pedagogiska uppdrag.
(LN)

Fallet som ledde till en prövning handlar om ett nässmycke, men det tydliga uttalandet om klädsel rent generellt bör nu effektivt sätta stopp för diskussionen om kepsregler i skolorna; att förbjuda eleverna att bära kepsar bör inte längre vara möjligt.

(Jag skriver ”bör” eftersom kepsmotståndarna även tidigare har slagit mig med häpnad med sin rigida envishet.)

Mitt tidigare inlägg om nässmycket finns här och ett inlägg om kepsförbudet finns här

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, demokrati, elevinflytande, kepsförbud, klädkod,

Jag har spenderat fyra dagar i München och slänger upp tre nya bilder:

1) En stor del av tiden hade jag någon av mina systerdöttrar på axlarna.
2) Kanske kan man kalla den tyska maten manlig? Rejäla portioner och inte direkt något fokus på estetik eller kolesterolhalten…
3) En manlig paus.

På CoolStuffs sida för farsdagspresenter fastnar jag mest för tofflorna som man kan värma i mikron. Det kanske inte passar ihop med den traditionella bilden av manlighet, men det är väl det som är meningen? Att visa upp variation?

Länkar till andra bloggar om:
Fototriss, foto, fotografi, fotografering, fotobloggar, fotoutmaning, München,

Det första numret av Christermagister Magazine finns nu publicerat och du behöver bara klicka på bilden här nedan för att läsa det. I magasinet lyfter jag inte bara fram vad jag uppfattar som de intressantaste inläggen i min egen och andras bloggar från den senaste månaden, jag har också lagt till några nya kommentarer och nytt material som rör både skolans värld och den mer privata sfären. Som exempel finns John Hatties ”lärartermometer” över vad som fungerar i skolan publicerad. Jag berättar också hur min relationspedagogik har gynnats av att jag klappade tigrar i somras, skriver om att ge sig ut i skolans omgivningar för att uppleva matematik och jag kommer med ett musiktips. Som om inte det vore nog skulle Tysta Tankar-Mats ha varit månadens omslagspojke om bara mitt magasin haft en riktig framsida!

På tal om tidningsrubriker, njut (?) av dessa:

• Högsta domstolen prövar manlig omskärelse
• Våldtäktsman dömd till två år i Eslöv
• Är din häck en trafikfara?