I gårdagens Expressen skriver Johannes Forssberg ett flumpedagogiskt inlägg. Han skriver om hur Björklund vänder ”en visionär blick mot Kina” och har deras skolsystem som förebild, men påpekar att den kinesiska modellen inte alls leder till de resultat som vi behöver i Sverige; ”Lite skolflum är bara bra”.

Morrica skriver om hur den sortens skola leder till lydiga medborgare och undrar om det är det som är Björklunds mål. Jag håller förstås med både Forssberg och Morrica i deras slutsatser; Björklunds pedagogik leder till lydiga och ”platta” medborgare, vilket borde vara så lätt att förstå att det är både farligt och ”affärsmässigt” fel. (Vad har historien lärt oss om stater med lydiga medborgare? Är det robotar arbetsgivarna efterfrågar?)

Det är ju svårt att få information från Kina men jag har bekanta som har sina barn i kinesiska skolor och det största samtalsämnet just nu är att självmord bland eleverna har blivit så vanliga, långt ner i mellanstadieåldern. Jag vill också påminna om att vi inte behöver gå ända till Kina för att visa att Björklunds pedagogik leder fel, det räcker med att titta på Storbritannien.

We’re charging our battery, and now we’re full of energy
we are the robots…
We’re functioning automatic, and we are dancing mechanic
we are the robots…
We are programmed just to do, anything you want us to
we are the robots…
Ja tvoi sluga, (I’m your slave), ja tvoi Rabotnik (I’m your worker.)

P.S. Återigen vill jag påpeka att jag tycker att Björklund har många bra förslag när det gäller organisationen av skolsystemet, men att det blir fel så fort han försöker uttala sig om själva verksamheten med eleverna. Och det är ju inte så konstigt; han är militär och inte pedagog!

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, Björklund, Jan Björklund, pedagogik, flumpedagogik, Kina,

I gårdagens inlägg likställde jag våra inlägg om ”hinder för lärande” med Flumpebloggens ”förberedande av en god pedagogisk miljö”. Janne kommenterar: ”Ha ha! ja, vi tar den positiva approachen för en gångs skull. Bättre att lyfta fram hjälpmedlen än hindren… ”

Och visst är det väl så att ett av hindren för lärande är att vi pedagoger tar till den positiva approachen för sällan?

Jag har ett starkt minne av mina lärares röd-blå pennor, och jag är nästan säker på att den röda sidan ALLTID var vässad mycket kortare än den blå. Eller inbillar jag mig det?

Den här sortens pennor har jag inte sett på länge och jag tror att vi i skolan har blivit mycket bättre på att förstärka det positiva på senare år, men jag tror också att vi kan göra mer på den här fronten.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skoldebatt, utbildning, lärare, pedagogik, flumpedagogik,

Anne-Marie Körling har lagt till en ny kategori i sin blogg som hon kallar för ”Hinder för lärande” och delvis av en slump handlar flera aktuella inlägg om just detta. Öpedagogen skriver om ”snuttifiering”, IT-Mamman om bristen på datorer och Tomas Kroksmark om provens utformning. Jag hoppas att vi kan få till ett bra ”grupparbete” om detta och att våra bidrag kan samlas på ett överskådligt sätt; kanske i Anne-Maries blogg eller i Flumpebloggen (som faktiskt redan är igång men med begreppet ”Förberedande av god pedagogisk miljö”)?

Mitt bidrag kanske inte står högst upp på prioriteringslistan, men i ett grupparbete är det ju bra om deltagarna bidrar med olika infallsvinklar.

I Mats inlägg om ”pojkpengar” och i Morricas om ”okoncentrerade elever” har vi diskuterat hur vi ska motivera och bemöta elever som kanske inte känner att skolan är prio ett, eller att de blir bemötta med respekt, och jag tänker så här: Vad är det för förebilder vi lyfter fram i skolan? Vilken framtid målar vi upp när vi försöker motivera eleverna att ta utbildningen på allvar?

Ja, det är ett kallt faktum att de flesta kommer att växa upp och bli som sina föräldrar, sitta i kassan på Ica eller kanske fylla ampuller på AstraZeneca, men är det vad man behöver höra som tonåring? Är det att sikta mot stjärnorna? Lämnar vi eleverna att söka förebilder i tveksamma dokusåpor när vi envisas med att ensidigt lyfta fram Medelsvensson och uppfinnare och författare från en förgången tid?

Bruce Dickinson har väl sina brister som förebild, men vem har inte det? (Bruce blev t ex relegerad från en skola efter att ha urinerat i rektorns mat) Han är å andra sidan en av världens mest berömda hårdrockssångare, framgångsrik idrottsman (uttagen till Storbrittaniens OS-trupp i fäktning) och utbildad pilot. I Iron Maidens texter kan vi dessutom hitta många intressanta infallsvinklar, Run To The Hills handlar t ex om hur den ”vite mannen” behandlade ursprungsbefolkningen i Amerika.

Passande nog skriver man i dag i AB om dokumentären ”Heavy metal in Baghdad” som är ett exempel på hur vi kan utgå från elevernas intressen för att nå skolans mål; t ex att öka förståelsen för andra människors livsvillkor.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skoldebatt, utbildning, lärare, grundskolan, gymnasiet, gymnasieskolan, pedagogik, flumpedagogik, Bruce Dickinson, Iron Maiden,

Bildlänk

Ni har väl inte missat att Camilla Grepe oförtröttligt för en kamp mot religionens påverkan av skolan i sin blogg? På sista tiden har det handlat mycket om den nya skollagen och dess formuleringar. Läsvärt för alla!

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, religion, Camilla Grepe,

Jag föll för grupptrycket och vaccinerade mig mot svininfluensan i dag. Jag tror att Skånes taktik med att skicka ut en kallelse till en viss dag var smart. Det är ju lättare att komma sig för att gå då… Det var lång kö när vi kom till vårdcentralen, men det flöt på bra. Efter ungefär en kvart var vi klara och ute i friheten igen. Nu är det bara att hoppas att man inte får någon kraftig reaktion på vaccinet…

Länkar till andra bloggar om: Svininfluensa, Svininfluensan, H1N1-virus, H1N1, vaccin, vaccinering,

”Ett stort ansvar vilar på politiker och vården”. Jag är lättad över att inte Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, skyller på oss lärare, men jag antar att vi får ta på oss en del av ansvaret för rubriksättningen i media…

Bara för att jag har startat en musikblogg kan jag ju inte helt rensa bort det inslaget härifrån! Enjoy!

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, utbildning, lärare, musik, Queen,

I en rapport från Skolinspektionen läser jag:

Forskning visar också att den så kallade gymnasiechocken, dvs en kraftig förändring av krav och arbetsformer vid övergång från grundskolan, är en förklaring till elevers studieavbrott.

Voffo gö´ vi på detta vise´?
Det är ju ofta problem i alla stadieövergångar. År efter år.
Förskola – Låg- mellan- högstadium – gymnasium – högskola.
.
Vi måste alla arbeta för att den röda tråden ska bli längre. Det räcker inte att ha en liten stump som omfattar de 2-3 åren av elevernas skolgång som vi personligen ansvarar för.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, lärare, grundskolan, gymnasiet, gymnasieskolan,

Bildlänk

Aftonbladet fortsätter sin serie om arbetslöshet. När det gäller Annas fall vet jag inte om det konstigaste är att hon inte kan stämpla upp till heltid eller att hon kan välja att sluta jobba och få full ersättning…

60% verkar inte vara villiga att flytta dit jobben finns (AB). I går funderade jag på vad som krävs för att man ska flytta.

För min egen del var tillgången på lägenheter ett starkt argument. Bristen på hyresrätter gör att det inte bara är svårt att hitta en bostad på den nya orten, utan att det också känns som ett oåterkalleligt beslut att flytta…

Jag tror att Sverige behöver fler hyresrätter för att öka omflyttningen. Omvandlingarna till bostadsrätter som skett i stor skala kan ju bara vara till skada i den här aspekten.

Länkar till andra bloggar om: arbetslöshet, arbetsmarknadspolitik, politik, samhälle, hyresrätt, bostadsrätt, bostadspolitik,

Bildlänk

Två tankar:

Varför betalar vi (samhället) 5000 Kr för att någon ska gå hemma och göra ingenting, i stället för att betala 8000 Kr för att någon ska utföra ett arbete som vi har nytta av? Och som ger personen erfarenhet och självkänsla?

Vad krävs egentligen för att en person ska flytta dit jobben finns?

Länkar till andra bloggar om: arbetslöshet, politik, samhälle,

Just nu läser jag så mycket till mitt examensarbete att min kvot av pedagogiska tankar är uppfylld och min kraft slut långt innan jag hinner skriva ett klokt inlägg i bloggen. När jag läser texten ”Inte fråga om att lärarna ska springa fortare” i SvD blir jag dessutom lite missmodig och tänker att allt pluggande är förgäves. För att dela ut stenciler och följa detaljerade instruktioner behöver jag knappast någon utbildning! I dagens klimat tycks ju dessutom den rådande åsikten vara att eleverna ska bedömas enbart med grund i de nationella proven. Så vad ska jag med utbildning till?

Men oroa er inte. Jag är inte redo att kasta in handduken riktigt än! Vi kan inte acceptera ett utbildningssystem för fårskallar! (Se tidigare)

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, lärare, läraravtal,

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, utbildning, pedagogik, flumpedagogik, humor,

Efter mitt förra inlägg om Vellinge tänkte jag hålla tyst, för min egen skull. Det är inte nyttigt att bli för arg, och som en riktig Ordbajsare sa: De borde anmälas för förargelseväckande beteende!

Men barnen är nu på plats (DN, AB) och det finns både goda och dåliga nyheter sedan sist.

På den dåliga sidan har vi den nakna rädslan som Vellingeborna uppvisar.
”Det känns otryggt. Jag har en flickvän och en son på tolv månader. Jag reser mycket i mitt jobb och de ska vara här själva”, säger en boende. (SydSv)

Den totala bristen på perspektiv är också uppenbar. När jag läste detta skrek jag: ”Vadå reser i ditt jobb! Vad f*n har du ute i resten av samhället att göra! Stanna i Vellinge och jobba om du nu ska isolera dig!”
(Som sagt, det är inte bra att bli för arg! Jag skäms…)

Vellingeborna hänvisar ofta till att det inte finns någonting att göra i Vellinge. Förutom att det är ytterligare ett tecken på deras skeva syn av att de ska ha alla fördelar ute i resten av samhället utan att dra sitt strå till stacken så är det ju tragiskt för traktens egna ungdomar. Inte så konstigt att de använder mer narkotika än genomsnittet! (AB)

På den positiva sidan har vi det faktum att politikerna i Vellinge fått stark kritik från sina partivänner (DN) och att flera privatpersoner visat att det även i ett slutet samhälle finns plats för goda individer. (SvD)

Problemen i förhållandet mellan staten och landets kommuner har också aktualiserats. Liksom i skolpolitiken och inom många andra områden så är det ju faktiskt problematiskt att regeringen tar beslut som sedan ska genomföras av självstyrande kommuner. ”Vi har vädjat till humaniteten, till det goda hjärtat, till samhällsansvaret. Mitt personliga tålamod med kommunerna är slut, säger Fredrick Federley, Centerpartiets migrationspolitiska talesperson.” (SvD)

Obs! Missa inte Jennie Silis artikel i Expressen.

P.S. Börja nu inte debattera flyktingmottagandets vara eller icke vara i kommentarerna. Det här har ingenting med det att göra. Det här handlar om rädsla, isolering och allas ansvar för vårat gemensamma samhälle.

Länkar till andra bloggar om: Vellinge, Moderaterna, flyktingmottagande, flyktingar, transitboende, politik, samhälle, rasism,

I think the biggest mistake in schools is trying to teach children anything by using fear as the basic motivation. Fear of failing grades, fear of not staying with your class, etc. Interest can produce learning on a scale compared to fear as a nuclear explosion to a firecracker.
Stanley Kubrick

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, utbildning, pedagogik, flumpedagogik, citat, visdomsord, kloka ord, Stanley Kubrick,

Bildlänk, Sydsvenskan

I moderatdominerade Vellinge samlas massorna för att protestera mot ett ”transitboende med plats för trettio ensamkommande flyktingbarn”.

– Varför göra Malmös problem till Vellinges problem?, undrar sverigedemokraten Lars-Johan Hallgren och river in rungande applåder.

Även i: AB,

Jag blir så upprörd att jag inte vet vad jag ska skriva! Att sådana människor finns är en skam! Ett misslyckande för hela samhället!

Jah Hollis skriver: ”Det är här ni har de riktiga Moderaterna. Det är i Vellinge de visar sitt rätta ansikte. Moderater är inte några myspysiga reinfeldtare som tror Tage Erlander tagit plats i deras kropp. Moderater är egoistiska och osolidariska typer som bara vill slå vakt om sina egna pengar och om sin så kallade frihet. Allt annat är försök att blanda bort korten.”

Tyvärr handlar det nog inte bara om politisk tillhörighet, utan någonting värre. Om isolerade, snikna och rädda människor…
Jag undrar vad Vellingeborna vill?
Bygga en mur runt sin kommun?
Inte ta del av resten av samhällets fördelar heller?

Uppdatering: Vellinges kommunalråd Lars-Ingvar Ljungman som tidigare sagt att han ”tänker undersöka möjligheter för att stoppa verksamheten” försöker nu med hänvisningar till bostadsmiljön. (SvD)

Länkar till andra bloggar om: Vellinge, Moderaterna, Sverigedemokrater, flyktingmottagande, transitboende, politik, samhälle,

Huvudledaren i dagens DN handlar om lärares arbetstider, status och lön, men med tanke på den senaste tidens genusdiskussioner börjar jag med att citera ett stycke:

”Det går inte alltid att förklara varför vissa [lärare] lyckas och andra misslyckas. Men det finns två faktorer som dramatiskt ökar sannolikheten för framgång. Den första är att läraren bryr sig om eleverna. Den andra är att hon tycker det är spännande och viktigt att undervisa i sitt fält.”

Min fetning och jag kommenterar inte ytterligare.

Artikeln går ut på att SKL´s krav på 40-timmarsvecka för lärarna skulle innebära sänkt status. Jag kan hålla med i stora delar av resonemanget, men jag undrar om inte min slutsats trots det är den motsatta. Att 40-timmarsvecka skulle öka lärarnas status. Äntligen slut på tjatet om korta arbetsdagar och långa sommarlov!

När det gäller risken att arbetsgivaren ökar antalet undervisningstimmar till en nivå som inte är hanterbar måste vi ju för sjutton kunna lita på att rektorerna vet att arbetet med eleverna måste förberedas och bearbetas!

I Skolportenbloggen skriver Per: ”I denna avtalsrörelse är det viktigast att bra lärare får bra lön! Parterna borde kunna enas om att 5 procent av alla lärare hos alla skolhuvudmän ska få 5000 kr i löneökning.”

Jag håller instinktivt med om att ett gott arbete ska belönas, men funderar på hur jag ska få det att gå ihop med min tanke på tighta arbetslag där man delar på ansvaret…

———————
För övrigt kan man i dag läsa om Faluns kommun som har köpt in konsulter för att utbilda lärarna i att ”sälja in sin produkt” (skolans verksamhet) eftersom konkurrensen med friskolorna är så hård och att kommuncheferna i Laholm har köpt in lustiga hattar för att bli bättre problemlösare.
———————
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, lärare, lärarlöner, läraravtal, lustiga hattar,

Kopierar in ett inlägg från min musikblogg eftersom det kanske egentligen passar bättre här. Jag lägger också till en fundering i slutet för att anknyta till en annan diskussion.

”I en seriös pedagogisk debatt häromdagen pratade vi om grundskolan som en feminin arena. Vi pratade om problemet med att grundskolan är utformad efter en viss typ av elever och att det finns specifika egenskaper som värderas högre än andra. Men inte sjutton är det bara könet som avgör den puttinuttiga utformningen av grundskolan. Det beror på att det är i stort sett samma sorts människor som arbetar där, oavsett kön. En lärare brukar inte vara svår att känna igen efter ett par år i yrket, men varför är det så?
Varför finns inte kvinnor som dessa i skolan?
Jo, för att de passar in lika dåligt i mallen som de flesta män.
Behövs de? Ja, det tycker jag.”

Tilläggsfunderingen: I bloggen Tysta tankar diskuteras just nu läroplanens förmulering: ”Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller”. Vad innebär det för de kvinnor som arbetar där? Är det t ex tjänstefel att laga mat och sticka? Och innebär det att personer som bryter mot de traditionella könsmönstren och rollerna (vilka de nu är…) bör premieras vid anställningar? Kommer vi att få se platsannonser som avslutas: ”Är du kvinna och har synliga tatueringar, ett starkt bilintresse och ofta använder grova ord ser vi det som en fördel…”?

..
Klicka bilderna för att se och lyssna på YouTube!

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, grundskola, förskola, genus, genuspedagogik, Crucified Barbara, Blondie, Debbie Harry, Sonic Syndicate, Karin Axelsson, musik,

Uerê-Mello-metodiken är utarbetad för traumatiserade barn i Rios slumområden och har nu införts på 150 grundskolor i Rio. För att barnen ska kunna ta emot undervisningen i skolan måste deras hjärnor ”värmas upp” och de ”gamla soporna” rensas ur. Därför är dagens första timme viktig. Läraren går igenom 5-6 moment i rask takt den första timmen:

”Läraren börjar alltid med att säga något positivt om eleverna: Vad fin du är i dag! Vilken söt blus! Och alltid med ett leende, ett skratt – och med ögonkontakt.” Sedan pratar man om vad som har hänt sedan i går, för att få bort barnens blockeringar, och fortsätter med att barnen får berätta om en nyhet de sett eller hört. 5 minuters stretching följs av muntliga språk-, matematik och minnesövningar och sedan är morgonrutinen avklarad och skoldagen kan fortsätta.
”– Men inga böcker den första kvarten, och inget att skriva av från tavlan. Nej, bara muntligt och visuellt. Läraren berättar om historiska händelser till exempel och visar på kartan. Läraren måste vara en sagoberättare. Då minns barnen allting.”

Länk till artikeln i SvD

Jag tycker att det låter som en utmärkt metodik! Dessutom är det ju skönt och slagkraftigt med rim; flumpedagogik, slumpedagogik och…
Ja, det krävs ytterligare ett ord. Vad kan det vara?

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, utbildning, Uerê-Mello-metodik, pedagogik,

Skolinspektionen hyr in holländska inspektörer för att granska svenska grundskolors undervisning i engelska. (DN, SvD)

Carina Abréu som leder projektet framhåller att inspektionerna kommer att ske tillsammans med svenska inspektörer och att huvudsyftet är att inspektörerna ska lära sig av varandra.

De svenska lärarförbunden är irriterade för att de inte har blivit informerade…

Jag tycker att ett internationellt samarbete låter utmärkt. Visst behöver inspektörerna som besöker ett annat land läsa in sig på de aktuella läroplanerna till en viss del, men så länge man inspekterar enskilda ämnen i skolan behöver man ju inte ingående kunskap om annat än kursplanerna. De utomstående ögonen kan se sådant i undervisningen som vi har blivit hemmablinda för, och sedan är det de svenska inspektörernas arbete att överföra den kunskapen till svenska förhållanden.

Bloggat: För en mer fördjupad genomgång, se Morrica.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, skolinspektion, Skolinspektionen,

Bildlänk

Jag tänkte skriva någonting klokt och dräpande om förskolan Lövgården i Sätra, men jag kom av mig… Läs artikeln själva.

Det är ju tillräckligt tokigt att tillåta förskolor som bygger på pedagogik utarbetad av en sekt, men bortsett från det; hur har de fått tillstånd med de förutsättningarna?

Ingen utbildad förskollärare på plats.

(*skakar på huvudet*)
Länkar till andra bloggar om: förskola, scientologer, scientologi,

Foto: Fredrik Hjerling

Att förtroendet för Maria Wetterstrand har ökat har slagits upp stort i dag. (DN, Expressen, SvD)

Det tycker jag att hon är värd.
Inget snack om saken.
Men om jag har förstått saken rätt så ska hon avgå efter valet. Är det inte så?

I så fall, vem är hennes efterträdare?

Ska Mp lyckas casha in röster på Marias popularitet i det här läget gäller det nog att hon presenterar en värdig efterträdare redan innan valet. Annars är det ju som att köpa den där berömda grisen…
.

Länkar till andra bloggar om:
Maria Wetterstrand, MP, Miljöpartiet, politik, samhälle,

I Aftonbladet finns tre artiklar om sexualundervisningen i skolan. (1, 2, 3)

RFSU vill att utbildning i ”sex och samlevnad” ska vara obligatoriskt i lärarutbildningen och menar att ämnet är relevant i alla stadier och inom alla ämnen. Jag håller med. Även en matematiklärares vardag består av möten med elever som har frågor och funderingar. Alla lärare behöver kunskap i att hantera frågor om sex och samlevnad.
….Men jag tror att vi bör koncentrera oss på samlevnadsdelen i den generella utbildningen och inte begränsa oss av termen ”sex och samlevnad”. Sex är en del av vår samlevnad, men långtifrån allt. Det vore synd att inte passa på att föra in frågor om klass, genus, kultur, handikapp mm i den generella samlevnadsutbildningen.

Det är också viktigt att tänka på den komplicerade situationen som en lärare befinner sig i när h*n försöker upprätthålla relationer och föra diskussion på en lämplig nivå med ett stort antal individer. Lärare får ofta kritik för att de har en gammalmodig syn på det här med sex, är fega i sin undervisning och inte tar upp tillräckligt avancerade ämnen i sexualundervisningen. Men då måste man tänka på att inte alla i klassen är på samma nivå. Bara för att en elev är redo att diskutera för- och nackdelar med analsex så betyder det inte att alla är det. Gränsen mellan en lärare som RFSU skulle kalla modern och skicklig och en som begår verbala övergrepp på eleverna beror bara på vilka elever vi utgår från.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, lärare, lärarutbildning, sex, sex och samlevnad, RFSU,

Den här filmen hittade jag hos Anders, som i sin tur hittade den hos Jonas.

Observera att jag kategoriserar den som ”flumpedagogik”.
Ni som fortfarande känner att termen ”flumpedagogik” känns lite för mycket 70-tal, tänk på att det faktiskt är det här som är motsatsen till Björklunds pedagogik. Att utgå från varje individs förutsättningar och intressen. Att utveckla eleverna till tänkande och kreativa individer som lär under hela livet. Vi valde att kalla oss flumpedagoger av retoriska skäl, men flumpedagogik är inte en återgång till förgångna tider. Det är framtidens lärande. Eller hur?

—————————–
För övrigt finns två lärarrepliker på gårdagens artikel i SvD. Per Kringberg utmanar Stefan Fölster att sätta foten ute i verklighetens skola och Helena von Schantz klämmer i med dagens mening :

”Ska läraryrket återupprättas och skolans kvalitet säkras måste staten ta tag i mer än penningpungen”.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, lärare, pedagogik, flumpedagogik, flumpedagog, Björklund, Jan Björklund, IT, IKT,

En del personer som söker efter någonting speciellt på nätet och hittar hit måste bli mer besvikna än andra… Janne har kallat mig hans ”fönster mot omvärlden” och flera fildelare har kallat mig en ”okunnig idiot”, men ingen har hittills sagt att jag har en ”sexig privatblogg”!

Om du som söker en sexig privatblogg hamnar i min blogg igen hoppas jag i alla fall att det blir i det här inlägget. Jag har gjort ett försök för din skull, men sexigare än så här blir det tyvärr inte!

Lilla O uppmärksammade mig på det tragikomiska i ”Dagens fråga” som finns i anslutning till SvD-artikeln jag skrev om tidigare.

Kan inte någon som svarat att lärare prioriterar fel förklara hur ni menar?

Stefan Fölster, Anders Morin och Monika Renstig utkommer idag med boken Den orättvisa skolan. Man säger att skolans resursbrist är en myt. Att det i stället är mängden tid som lärarna tillbringar med eleverna och kvaliteten på lärarna som är direkt avgörande för att målen nås. (SvD, Sydsvenskan)

Resurser har diskuterats flitigt bland oss lärarbloggare (kanske främst i Flumpebloggen) och visst är det ett besvärligt begrepp, men i mediadebatten låter det som att man från skolans håll ropar efter mer pengar, punkt. Och så är det ju inte! Alla har väl en idé om vad resurserna ska gå till?! Författarna säger att det inte är resursbrist som är problemet utan hur resurserna används.
Ja, självklart!

Jag brukar skriva att det är resurser till (1) mindre undervisningsgrupper, (2) att utveckla ett tematiskt samarbete och (3) kompetensutveckling vi behöver mest i skolan. Jag tycker precis som författarna att det är viktigt att lärarna har mycket tid med eleverna och att lärarkvaliteten är hög. Dessa tre huvudpunkter är vad jag tror kan leda till detta. Huvudresurserna som lärare behöver i skolan är tid, kompetensutveckling och en kompetent ledning. För att kunna vara en god pedagog behöver man få möjligheter att vara det.

Jag tycker att man pekar ut rätt problemområden: (1) orättvisorna som kommunaliseringen medför, (2) att lärarna har för lite tid med eleverna och (3) att en kompetenshöjning behövs, men jag är tveksam till lösningarna.

Författarna vill t ex öka lärarnas tid med eleverna genom att förändra läraravtalen ”så att lärarna är mer tid i skolan”. Jag har då aldrig sett en lärare som går hem innan eleverna gör det. Nej, det är förändringar i samarbetet, minskade administrativa uppgifter och en kompetent ledning som behövs.

Man vill också höja lärarkvaliteten genom att ”locka de bästa förmågorna till läraryrket” med hjälp av hög lön, ”även om det sker till priset av en lägre lärartäthet.” Jag tror på bibehållen lärartäthet men med ett bättre samarbete och kompetensutveckling.

För övrigt skriver man att resurserna har ökat de senaste åren trots att resultaten sjunker. Det kan ju tyckas underligt, men då får man ju räkna med den förändrade samhällsbilden. I kommentarerna till ett tidigare inlägg om detta plockade jag fram skolverkets siffror på hur många fler elever med utländsk bakgrund vi har att undervisa som exempel, och det finns fler. (Mer här)

Man skriver också att fler lärare inte automatiskt ger bättre prestationer och lyfter fram den underliga informationen att ”varje lärare undervisar i snitt 12 elever.” Jag blir alltid lika konfunderad av siffrorna på lärartätheten. Alla lärare jag har jobbat med de senaste åren har haft över 100 elever, ibland upp till 250! Här måste det ju finnas omfördelningar att göra! Och nya sätt att räkna som inte är så missvisande. Om man ser framför sig att lärare sitter med en grupp på 12 elever så är det klart att man inte inser behovet av fler lärare; man kan ju t o m lätt minska antalet lärare, för vad spelar det för roll om man tar hand om 14 elever?

Mer i media: Lärarfackens reaktion (SvD), Eva-Lis Sirén och Metta Fjelkner skriver ungefär samma sak som vi diskuterar här (SvD), SKL´s strategi (SvD),
Bloggat: Lilla O,

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, lärare, lärartäthet, läraravtal, lärarutbildning,

Skolverket skriver i dag att ”det finns stora skillnader i hur olika kommuner och fristående skolor deltar i statliga satsningar för ökad måluppfyllelse. Något som i slutänden kan påverka likvärdigheten i skolan. 18 kommuner har exempelvis inte sökt statsbidrag för fortbildning inom lärarlyftet alls sedan starten 2007. [...] De fristående skolhuvudmännen har i mycket lägre utsträckning än kommunala huvudmän tagit del av de statliga satsningarna.”

Som möjliga förklaringar anger man dels att ”mindre kommuner och fristående skolor inte har samma administrativa organisation som större kommuner”, men också att ”en del kommuner väljer att avstå på grund av krav på medfinansiering.”

Mitt deltagande i lärarlyftet stoppades på grund av att kommunen ställde krav på medfinansiering av skolan, vilket Skolverket inte ens tycks räkna med som ett alternativ. (Mer om det här.)

Jag har inte varit så engagerad i det här med friskolor i år…
Förra året skrev jag flera spaltmeter om det.
Men jag tycker att man ofta ser uttalanden om att det inte är en så viktig fråga med hänvisning till att det trots allt inte är en så utbredd skolform. Därför blir jag förvånad när Skolverket skriver: ”44 procent av gymnasieskolorna är idag fristående skolor” och ”antalet fristående grundskolor har mer än fördubblats på tio år”. 44 procent! Kan det stämma?

Dessutom skriver man att ”allt fler fristående skolor börjat bedrivas i aktiebolagsform inom större koncerner. Idag ansvarar ett tiotal större utbildningsföretag för närmare 30 procent av alla elever som går i fristående skolor.”

Skolverket ser ett behov av att studera hur detta påverkar ”såväl elevers skolgång som kommunernas möjligheter att ha överblick och övergripande ansvar för utbildningsverksamheten.” Det behovet ser jag också, och det kanske är dags att börja skriva lite om det igen…

Media: Burlöv står utanför lärarlyftet, och Torsås,

Länkar till andra bloggar om: friskolor, fristående skolor, skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, Skolverket,

Tydligen är skadeglädje om inte den enda sanna, så i alla fall sann glädje.  ”Ett japanskt forskarlag har gjort en studie där man kom fram till att komplexa sociala emotioner som skadeglädje och avund gick att spåra tydligt i hjärnan. När försökspersonerna kände skadeglädje aktiverades samma delar av hjärnan som när de fick en konkret belöning”. (SvD)

Jag tror inte att jag skrattar av skadeglädje, men skrattar gör jag!

Länkar till andra bloggar om: skadeglädje, humor,

Veckans Tisdagstema är belysning.

I lördags var jag på den gamla begravningsplatsen i Malmö centrum och tände ljus i minneslunden. Träden längst med gångvägen är vackert belysta hela vinterhalvåret och på Stortorget står det nya pariserhjulet och tindrar.
Länkar till andra bloggar om: Tisdagstema, foto, fotografi, fotografering, fotobloggar, fotoutmaning, fotoutmaningar, bilder, bild, Malmö, Alla helgons dag, Alla helgons afton,

När du jobbar med ett arbete så kan det vara bra att spara även tidigare versioner i datorn. Ibland händer det att man inser att ändringarna man gjort inte var så lyckade och vill återgå till den tidigare versionen… Om du gör det så måste du vara noga med att döpa dokumenten tydligt så att du håller reda på vilken som är den senaste versionen. Annars kan det hända att du sitter och arbetar i onödan i flera timmar eftersom du råkat använda en tidigare version…

Länkar till andra bloggar om: helvetes jävla skit, att lära sig av sina misstag,

Fler fruktiga bilder här

Länkar till andra bloggar om: Fototriss, foto, fotografi, fotografering, fotobloggar, fotoutmaning, fotoutmaningar, bilder, bild, frukt, apelsiner,