Skolraset vs Skollyftet

I anslutning till Maciej Zarembas ögonblicksbilder från skolan (1, 2, 3) ställer DN frågan:
Vad tycker du om den svenska skolan?

Med tanke på att alternativet ”dålig” just nu har klickats av 75% och med tanke på att Aftonbladets ”Skolraset” har fått kontringsrörelsen ”Skollyftet” att starta på Twitter så lägger jag in ett citat från skolverkets rapport ”Attityder till skolan 2009”:

De flesta elever trivs bra i sin skola, med andra elever och med sina lärare. Drygt åtta av tio elever uppger att de trivs bra med själva skolarbetet. Omkring nio av tio trivs bra med lärarna, nästan hälften trivs mycket bra. Elevernas trivsel med lärarna har ökat över tid bland eleverna i årskurs 7-9 och gymnasieskolan, framförallt andelen som trivs mycket bra. De flesta elever tycker att alla eller de flesta lärare lär ut bra. Över åtta av tio upplever att lärarna tror på dem och deras förmåga att lära sig. En nästan lika stor andel tycker att deras lärare är bra på att förklara när de inte förstår.”

Du som följer min blogg vet att jag inte är sen att kritisera skolan och att jag trots allt tycker att det är bra att man granskar och diskuterar skolan i media, men någon måtta på kvällstidningsjournalistiken och på de negativa vinklingarna får det väl ändå vara?!

Läs även: Skäms, Zaremba, Nätkulturer,

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

About these ads

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Skolraset vs Skollyftet

  1. sveneric skriver:

    Visst är det skönt att ställa denna kunskap i relation till PISA och TIMSS!
    Verkligheten är dock inte enkel att tyda, framtiden ännu svårare…
    Björklund gör dock ett försök. Undrar hur många år det tar innan vi får svaret?
    //Sveneric

  2. Vidi skriver:

    Tänk om eleverna visste att de inte lär sig tillräckligt mycket i svensk skola?
    Vet de det? Vad är asymmetrisk information?

  3. Kalle skriver:

    Problemet är att ditt citat från rapporten är irrelevant. Trivsel är iofs inte oviktigt, men det är lätt att uppnå trivselmål i en verksamhet med låga krav. Jag trivdes bra i skolan, även när jag inte borde ha gjortdet – och nu när jag läser på högskola är jag fruktansvärt frustrerad då det visade sig att de studieförberedande programmen på gymnasiet inte alls var studieförberedande. Skriva vetenskapligt, vad är det? Svenska A, B och C ägnas åt skönlitteratur som möjligtvis de som väljer att studera litteratur på universitet har användning för – men få andra. Och det är ett mönster som går igen ämne för ämne.

  4. janlenander skriver:

    Jag har reagerat positivt på alla de artiklar som kommit hitills:

    1. Kritik av gammalmodigt kommunalt ledarskap för skolan och rent kränkande behandling av lärare och elever. (DN)
    2. Framlyftande av strukturerad läsinlärning och utnyttjande av uppföljning och traditionell kompetens. (DN)
    3. Framlyftande av ordning, struktur och att kunskap är makt. De positiva exemplet som bekämpas av de som lever gott på en skola på anarkins brant. (DN)
    4. Kritik av den ojämlika svenska skolan och den stora segregation som det görs allt mindre för att åtgårda. (AB)

    Jag är för en öppen debatt och kraftfull kritik av det som är dåligt i skolan. Det får dock inte bli en generell kritik av hela skolan, det är alltför många skolor, lärare och elever som gör fina insatser för svensk utbildning. Det mesta är bra! Jag misstänker de som generaliserar alltför brett, för att försöka dölja sina egna tillkortakommande bakom att allting är dåligt.

  5. tråkmagistern skriver:

    Svensk skola är dålig. Så är det bara.

    Vad har du att jämföra med?

  6. Ninni skriver:

    Oj vad känslor skolan väcker. Bra! Zaremba når nog ett av sina mål. Men kommer vi att kunna få konstruktiva debatter och samtal om skolan? Jag vet inte – skulle önska att istället för att kasta katederundervisning som begrepp fram och tillbaka skulle beskriva vad vi menar med detta. I mångt och mycket verkar de som oponerar sig mot mer katederundervisning, med det mena det samma som de som inte vill ha katederundervisning lyfter fram som god undervisning.

    För handen på hjärtat – det finns väl ingen lärare, skolledare, elev eller förälder som inte tror att hur läraren lägger upp undervisningen har betydelse för elevernas lärande? Skulle även tro att det inte är många som tror på trattprincipen heller d.v.s. att vi lärare kan hälla kunskap i eleverna. Att inte eleverna mår bra att lämnas ensamma med beting och eget arbete har senare års forskning visat. Och vad är att trivas och känna lust till att lära. Står trivas och lära i motsats till varandra? Kan det vara så att trivsel och lust kommer från kunskapande -att lära och känna att man utvecklas?

    Vi behöver hitta nya former hur vi ska arbeta, lägga upp undervisningen, för att eleverna ska bli så bra förberedda som möjligt för det framtida samhället som de ska leva i. Där behöver vi en nyanserad, mångröstad, konstruktiv debatt, där nyare forskning finns med som en del. Undervisning och lärande är mångfacetterat och det är så många faktorer som påverkar. Därför leder inte en svart-vitdebatt framåt.

    Fram för konstruktiva diskussioner om undervisning. Zarembas uppgift är att väcka tankar och debatt – han skriver inte en vetenskaplig artikel! Där kan vi i skolvärlden gå vidare i diskussionen.

    • ChristerMagister skriver:

      Ja, det blir svårt att föra en vettig diskussion när man använder sig av tillspetsade begrepp utan någon egentlig definition. Som du säger tror jag att många av de vildaste både förespråkarna och kritikerna av ”katederundervisning” egentligen är helt överens om vad god undervisning är.

  7. Plura skriver:

    Några funderingar kring det här ämnet efter att jag själv läst den beryktade skriftställare.

    Och vem har sagt att trivsel är ett mått på en bra skola? Det bara en attityd och inget som beskriver ett bra beteende.

    http://pluraword.blogspot.com/2011/04/vilsen-i-pannkakan.html

  8. Ping: Veckan som gick – vecka 15 « Same Same But Different

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s